Följ diskussionen och delta i samtalen där många röster blir hörda.
Den nya framtiden är här! Äntligen ska vi satsa på hållbarhet på riktigt! Storslagna planer, mångmiljardbelopp, teknik, forskning och utveckling. Stora ord och stora summor. Men människan då? Var är den?
Malå är en av ett antal inlandskommuner i Väster- och Norrbotten som tar stort ansvar i den klimat- och energiomställning som pågår och är beredda att fortsätta göra det.
Under våren är jag gästforskare på Arizona State University (ASU) i Phoenix, vilka är framstående inom hållbar utveckling. Det som lockade mig var deras fokus på den sociala delen av hållbar utveckling och att tänka kring framtiden.
För en fossilfri värld måste energisystemen ställa om. Världen behöver producera, lagra och förflytta energi på nya sätt när vi snabbt ska komma bort från fossilberoende. Men visste du att dessa steg tillsammans med andra klimatanpassningar kräver enorma mängder basmetaller, inte minst koppar.
Sverige är idag ett av de mest avreglerade länderna i världen sett till hur vi hanterar våra naturresurser. Ändliga naturresurser, som mineraler, skänks närmast bort.
Klimatfrågan är högt på dagordningen för alla beslutsfattare, inte minst nu när det sker en industriell revolution här i norr där klimatsmarta nya tekniker leder till enorma miljardinvesteringar.
Den senaste IPCC-rapporten konstaterar att det faktiskt finns en liten chans att klara klimatmålen. Om uppvärmningen ska hållas under 1,5 grader måste utsläppen av växthusgaser vända senast 2025. Det är mycket gott om bråttom och väldigt ont om tid.
Ännu ett fantastiskt besked. Fler miljarder för att påskynda den industriella omställningen.
För att bygga ett stabilt demokratiskt samhälle där människor har tillit, känner sig inkluderade och har förståelse för de insatser som görs behöver förändringsprocesser vara inkluderande.
Det råder absolut högtryck. Det går inte en dag utan att vi hör om de gigantiska satsningar som nu görs här uppe i norra Sverige, satsningar där antalet miljarder kronor och megawatt är ogripbart stora och där antalet nyanställningar kommer att räknas i tusentals.
Nu måste alla inblandade parter lägga manken till så att H2GS-satsningen blir verklighet, skriver signaturen Förväntansfull.
Det vore lätt att fokusera på de stora satsningarna som görs, men regionens kommuner har inte råd att glömma företagsklimatet.
De kommande decennierna ska industrin investera 1 000 miljarder kronor i Norr- och Västerbotten. Bara inom de närmaste fem åren behöver företagen i norra Norrland rekrytera drygt 25 000 personer för att klara kompetensförsörjningen.
"Grattis till rekryteringen av min bästa ingenjör!" Rösten i luren är chef på ett annat stort Skellefteåföretag. Våra bolag har utvecklats tillsammans i årtionden, inte minst i infrastrukturfrågor, men nu vet vi att det är affärskritiskt att vi tillsammans attraherar och behåller medarbetare i regionen.
I juni beslutar regeringen om infrastrukturplanen för de kommande tio åren. Äntligen skrivs Norrbotniabanan in i sin helhet.
Det kommer dock inte att flyga stekta sparvar in i munnen som i fantasiriket Schlaraffenland.
Den våta filten som tidigare låg över Skellefteå är lyft. Nu gäller det att dra fördelarna av att ha hamnat på kartan.
Vilken är min relation till Skellefteå? Just nu är den högintensiv genom att jag nästan dagligen pratar med någon i Skellefteå. Det gör jag i egenskapen att vara regeringens samordnare för den stora samhällsomställningen i Norr- och Västerbotten till följd av de gigantiska klimatinvesteringarna. Men hur började min relation?
Vi har en fyraåring hemma. Under en period var hennes förstaspråk engelska. Hon hade lärt sig det själv via sin Ipad, genom att titta på Youtubefilmer som räknar upp färger, siffror och lekfulla ord.
Det är i framtidsfabriken som det nya norra Sverige just nu formas. Både bokstavligen, i industrierna som nu grönifieras för att klara en hållbar utveckling, men också mer bildligt, där hela vår region är under förändring och skapar något nytt, något som vi alla är en del av. Det är dags att ta ett större journalistiskt grepp om utvecklingen. Norr Medias ansvariga utgivare berättar varför.
Vilka är företagen, var finns kompetensen och hur grön är industrin egentligen?
Vad forskas det på, hur sprids lärande och vilka innovationer gör utvecklingen möjlig?
Följ diskussionen och delta i samtalen där många röster blir hörda.
Samarbete, service och stadsplanering – hur ska kraven på snabb tillväxt mötas?
Möt människorna som flyttar hit, stannar, drabbas eller får nya möjligheter.
Mari Gustafsson, ansvarig utgivare Piteå-Tidningen