Filmen âThe Martianâ, som kom 2015, handlar om en astronaut spelad av Matt Damon som blir lĂ€mnad ensam kvar pĂ„ Mars. Det blir en kamp för överlevnad pĂ„ den karga planeten.
Ăven i verkligheten talas alltmer om lĂ„nga rymdfĂ€rder och om att bygga kolonier pĂ„ Mars och andra himlakroppar. Vissa rymdforskare, politiker och entreprenörer menar pĂ„ allvar att det Ă€r dags för mĂ€nskligheten att ta det stora sprĂ„nget och befolka andra planeter.
Det Àr spÀnnande, fascinerande och fantasieggande. Men just nu finns framför allt behov av en mer jordnÀra rymdpolitik som tar sikte pÄ att hantera problemen som finns pÄ vÄr egen planet. Icke minst handlar det om den gröna omstÀllningen.
Data frÄn satelliter, ballonger och sondraketer Àr en viktig del av det vetenskapliga underlaget kring klimatförÀndringarna och miljöproblemen. Med hjÀlp av satelliterna kan vi se förÀndringar i atmosfÀren, pÄ land, i haven, sjöar och pÄ istÀcken.
HÀr har rymdbasen Esrange i Kiruna ocksÄ en central roll nu och inför framtiden. NÀr jag besökte Bryssel nyligen för att lyssna pÄ snacket i EU:s sammantrÀdesrum talades det mycket om det speciella som finns i Kiruna.
Esrange Ă€r nĂ€mligen en unik resurs. Inget annat EU-land har en sĂ„dan kapacitet för att skjuta upp satelliter â och det finns inget som liknar Kirunas rymdkluster med Esrange, Institutet för rymdfysik och samarbetet med LuleĂ„ tekniska universitet.
Storbritannien, som inte lÀngre Àr med i EU, har förmÄgan. Frankrike har en stor anlÀggning i Guyana i Latinamerika, men den ligger alltsÄ utanför Europa. Portugal och Spanien har vissa planer inför framtiden.
Men för nÀrvarande Àr Esrange den enda rymdbas som Àr stationerad i nÄgot av EU:s 27 medlemslÀnder.
"Esrange erbjuder en oberoende europeisk inkörsport till rymden. Det Àr precis den infrastruktur vi behöver. Inte bara för att fortsÀtta att förnya oss utan ocksÄ för att ytterligare utforska den slutliga grÀnsen", underströk helt riktigt Àven EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen under sitt besök i Kiruna 13 januari i Är.
Bland annat pekade hon pÄ att satellitdata ger möjligheter att upptÀcka naturkatastrofer i realtid.
"Vi har alla sett de fruktansvÀrda bilderna av torka, översvÀmningar och skogsbrÀnder. Och ja, de Àr hemska, men du mÄste agera omedelbart. Fler ögon i himlen Àr dÄ avgörande för att hjÀlpa till att rÀdda liv, i Europa och runt om i vÀrlden", underströk von der Leyen.
Till detta ska lĂ€ggas satelliternas sĂ€kerhetspolitiska betydelse, som betonas i EU:s nya rymdstrategi â ett dokument som diskuterades vid ett ministermöte i Bryssel 22 maj. Till exempel har data frĂ„n smĂ„ satelliter gett Ukraina möjligheter att spĂ„ra och följa de ryska truppernas förflyttningar.
Följaktligen beskrivs rymden Àven som en ny frontlinje av den svenska Försvarsmakten. Efter försvarsbeslutet 2020 har flygvapnet dÀrför fÄtt ansvaret för att utforma och utveckla ett svenskt rymdförsvar.
Kort sagt: Det som sker vid och runt Esrange har en central betydelse för bÄde miljö och sÀkerhet. DÀrför finns stora behov av att fortsÀtta investera i och utveckla rymdverksamheten i Kiruna. Esrange Àr en viktig del av framtidsfabriken i norra Sverige.
Att bygga nya uppskjutningsramper för satelliter i Kiruna Ă€r mĂ„hĂ€nda inte lika hĂ€ftigt som Matt Damons kamp för livet i âthe Martianâ. Men det kĂ€nns som att rymdpolitikens viktigaste uppgift trots allt mĂ„ste vara att medverka till att lösa vĂ„ra problem hĂ€r och nu â inte till att etablera bosĂ€ttningar pĂ„ en planet 56 miljoner kilometer frĂ„n jorden.