Tonvis av koppar, kobolt och zink ligger kvar i avfallshögarna från svenska gruvor. Återvinning av gruvavfall är strategiskt viktigt för EU. Men att faktiskt nå lönsamhet ur slagghögarna är ofta orealistiskt med dagens kunskap och teknik.

En ny metod utvecklad av forskare vid Umeå universitet kan visa sig banbrytande för den gröna omställningen.

Planen på att bygga vätgasledningar i norra Sverige har stärkts, men om det blir en 100 mil lång vätgaspipeline i ett sammanbyggt system runt Bottenviken är fortfarande oklart.

Järnvägen och gruvan är kända projekt. Nu ska Luleå tekniska universitets Europaledande forskning inom AI Factory försöka hjälpa byggindustrin att nå de hisnande målen i norra Sverige. Nästa uppgift kan vara att vässa digital teknik åt de gröna industrierna.

Mjukvaruföretaget Flasheye i Luleå har gått från fyra anställda till snart 13 efter att Mobilaris köpte in sig i företaget i våras.

Affärsidén är att investera i små techbolag som kan lösa stora problem åt tung industri. Nu berättar Mobilaris ledning om framtidsstrategin, scoutingmetoderna, de första bolagsförvärven och samarbetet med Boliden Rönnskär.

Vindkraftsparken på lågfjället ska förvandlas till en unik forskningsanläggning. Skellefteå kraft har tillstånd för 330 meter höga vindkraftverk och tror att Uljabuouda testpark inom en snar framtid ska bidra till viktiga svar för vindkraft i arktiskt klimat.

"Hånskrattande åt klimatåtgärder riskerar att polarisera debatten och göra att många drar sig för att delta – tvärtemot vad vi behöver", skriver gästkrönikör Anna Krook-Riekkola, biträdande professor i Energiteknik vid LTU. Hon menar att det är viktigt att forskare orkar ta debatten.

Inom den gröna industrialiseringen i norra Sverige är efterfrågan av kompetensförsörjning hög, medan arbetslösheten är lägst i hela landet. Detta har skapat möjligheter för privatpersoner att sätta guldkant på tillvaron genom att hyra ut sina bostäder till gästarbetare och kandidater som lockats till Norrland.

Nya gruvor ger nästan alltid upphov till stora känslor och uranditon mer än de flesta andra. Men det vore oetiskt av oss att inte bryta det uran vi har om omständigheterna tillåter det.

"Det behövs ett fungerande samspel mellan företag och lokalsamhälle", skriver NSD:s politiska chefredaktör Olov Abrahamsson.

Överbokningar av orealistiska mängder effekt på elnätet är ett systemfel som hotar den gröna omställningen och Sveriges framtid. Regelboken måste ses över, men det räcker inte. Sveriges industrier och energiföretag har inte tid att invänta systemförändring, alla måste ta sitt samhällsansvar nu om omställningen ska lyckas. I Luleå har vi samlats och hittat ett lösningsorienterat perspektiv som behövs i den pågående debatten.

Det är rena renässansen för vattenkraften i norra Sverige. Vattenfall och Skellefteå kraft renoverar och effektiviserar befintliga kraftverk för miljardbelopp varje år. Utvecklingen är viktig eftersom vattenkraften spås en ny roll i framtidens energiförsörjning.

Svenska kraftnät anser att Luleåföretaget Exeris tekniklösning är intressant, och uppger att en ökning av elnätets kapacitet kan vara möjlig redan under 2023 om tekniken kan utnyttjas fullt ut.

Bodens Business Agency driver projektet Framtidens elnät, där Exeri ingår. Förstudien är klar och föreslår att en pilotinstallation genomförs vid Norrbottenskusten.

Begränsningar i elnätet och långa tider för att bygga nya kraftledningar riskerar att stoppa och försena gröna industriprojekt i norra Sverige. Men en del av lösningen kan finnas i det befintliga nätet. Ett Luleåföretag har utvecklat en ny teknik som de uppger kan fördubbla kapaciteten.

Hållbara malmtransporter, fossilfri energi och framställning av kritiska mineral och metaller. Det hade gymnasieeleverna tittat närmare på när Framtidståget nådde Luleå.

Explosioner och dragrace med vätgasbilar. Det stod på schemat när Teknikens hus utbildade lärare i Piteå i hållbarhet och den gröna industriutvecklingen.