Småföretagen kan rädda Sverige

350 000 företagsamma människor är lösningen på ekonomiproblemen, menar Småföretagarna.

Företagsamma människor som vill bli kioskägare och pizzabagare är räddningen i den ekonomiska krisen, menar skribenterna.

Företagsamma människor som vill bli kioskägare och pizzabagare är räddningen i den ekonomiska krisen, menar skribenterna.

Foto: Gunnar Westergren

Insändare2019-11-08 17:36
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det ekonomiska läget är allvarligt. Sociala problem kopplade till arbetslöshet och bidragsberoende breder ut sig, samtidigt som många kommuner behöver göra omfattande nedskärningar. 

Sverige ligger i botten av EU:s tillväxtliga. Det enda som stimulerar ekonomin är hushållens skuldberg på 4 500 miljarder kronor, som fortsätter att växa stimulerad av den negativa räntan. Att skulderna behöver betalas av är något som ingen riktigt vill tänka på.

Sveriges ekonomiska problem relaterar till hög nivå av migration och illa fungerande integration. Lika viktigt är att företagandets villkor inte är tillräckligt goda. De större företagen, som står för huvuddelen av exporten, flyttar gradvis sin verksamhet ut ur landet. Samtidigt tyngs små och växande företag av höga skatter, hundra miljoner myndighetsblanketter per år och kommunala tillsynsavgifter.

Småföretagarnas Riksförbund har i en unik kartläggning funnit att det finns runt 350 000 företagsamma i Sverige, alltså personer som driver olika privata arbetsplatser. Det rör sig ofta om små verksamheter;  kiosker, taxiverksamhet och kaféer, men också industriverksamhet, hotell och moderna tjänsteföretag. Mönstret är tydligt, ju fler företagsamma, desto lägre är arbetslösheten i kommunen. 

De tio kommuner som har högst andel företagsamma har i snitt 8,5 procent inskrivna arbetslösa, klart lägre än 13,3 procent som är snittet bland landets kommuner. Bland utrikesfödda är arbetslösheten 21,3 procent i kommuner med högst andel företagsamma, jämfört med 32,6 procent i den genomsnittliga kommunen. Vi ser tydligt att aktivt företagande är nyckeln till jobbskapande och i synnerhet bland utrikesfödda.

Problemet är bara att svensk politik handlar om att lova bättre företagsklimat, men inte leverera det. Ett lärlingssystem värt namnet har inte införts, trots att det är ett utmärkt sätt för mindre företag att lära upp unga och utrikesfödda personer. Fagra löften om att minska regelbördan har lite att göra med verkligheten där myndigheter fortsätter att tynga ned företagen med blanketter. Samtidigt har kriminalitet vuxit fram som ett nytt stort hinder för företagen. Polisen lägger rutinmässigt ned företagens anmälningar om inbrott, vandalism, stölder och våld. 

Läget är allvarligt. Sveriges 350 000 företagsamma måste få bättre villkor. Annars kommer det inte vara möjligt att bryta den ekonomiska stagnationen och lyckas med integration.