Som ung svischade Emma Eklund förbi här tusentals gånger på mopeden. Ändå hade hon aldrig lagt märke till huset, som ligger ett stenkast in från vägen.
En slingrig infart.
Hängbjörkar och tallar med fluffig rimfrost.
Lite Narnia blandat med Södra Pitholm.
Livet på landet, men ändå nära stan.
Emma och hennes sambo Magnus Odeblom hade letat hus ett bra tag. Varit på ett tjugotal visningar och budat på några villor innan det gula 50-talshuset blev till salu.
– När vi gick på visningen var det februari och själva gården låg dold under snö, ändå var det den vi föll för. Den inramade tomten och ängen här bakom – och huset såklart, säger Emma.
– Jag gillar uppfarten, att det känns lite ståtligt när man kör upp. Sedan är det charmigt och mysigt och enkelt att bara kunna släppa ut hunden genom ytterdörren, säger Magnus.
..
Rådjur
Tidigare har höns sprättat runt på gården och i den L-formade uthuslängan finns bås för större djur. Nu är det Jack russel-tiken Kira som gör tassavtryck i snön, men de blandas upp med rådjursklövar som passerar förbi den gamla bastubyggnaden med älghorn över dörren, mot en matställe längre upp.
Gården är betecknad som jordbruksfastighet och en av framtidsdrömmarna är att åter låta gårdsdjur bo här.
Men det finns också planer på tilläggsisolering, panelbyte, nytt tak och en uppfräschning av uthuslängan.
..
Trägolv under
Under Dansar och ler-helgen för snart fyra år sedan lämnade Emma och Magnus lägenheten på Storgatan för köksrenovering och tapetsering.
De fann gedigna trägolv under klickvarianter och knackade bort putsen från murstocken.
Emmas morfars gamla kamin värmer nu skönt i köket.
– Inredningsmässigt har jag haft en lantlig grund i flera år, men nu inspireras jag också av retrosaker och nordiska inslag. Jag gillar att blanda nytt med gammalt och design med lantligt, det blir mer personligt så. Sedan förändras och utvecklas smaken med tiden, men en av de saker som jag gillar mest är hörnskafferiet. Tillsammans med kök och matsalen var det verkligen något jag ville ha, säger Emma.
..
Hockeytrunk med pynt
Under deras första år som samboende åkte hockeytrunken och flyttkartongerna med julpynt fram och allt placerades ut i lägenheten.
– Nu är det mer avskalat och våra alster från skoltiden kommer inte längre upp automatiskt. Vi tar fram det vi verkligen tycker om, gamla saker som vi fått från släktingar och så tillkommer det någon ny sak varje år, en ljusstake eller någon ny julgranskula, säger Emma.
För henne står december för något essentiellt.
– Visst kan jag känna lite stress för att hinna allt, men i grunden är det avkopplande för mig att göra julgodis, fixa med mat och klappar. Jag njuter från november och tycker om att klura på vad jag ska ge bort, säger Emma.
Redan i oktober börjar hon fundera på hur årets julklappar ska emballeras. Emma och hennes syster brukar ha en gemensam paketinslagningskväll. I år blir det naturfärgat med rustikt papper och detaljer i kopparfärg.
– Det är roligt att göra fint, när det syns att det är kärlek i paketen och man vet att mottagaren uppskattar gesten.
..
Kyrkogården tradition
Andra traditioner är att besöka julmarknaden i Storforsen och att äta middag, griljera skinkan och spela Bingolotto på uppesittarkväll hos Emmas föräldrar.
– Även om vi inte firar julafton hemma gör vi alltid skinka och köttbullar och pyntar. Granen kommer alltid in, säger Magnus.
Hans julafton börjar för det mesta med en tidig hockeymatch på Nolia.
– Vi är ett gäng som är på plats vid fem, sex på morgonen. Sedan fikar vi lussebullar, dricker glögg och kaffe ur termos. Men i år jobbar jag på julafton, säger Magnus.
En annan tradition på julaftonens förmiddag är att åka till kyrkogården för att tända ljus.
Hemma i köket blir det risgrynsgröt och kanel, den här dimvita decemberdagen.
Björkveden sprakar och advents andra ljus står tänt på köksbordet.
Om kvällarna åker fårskinnstofflorna och ullplädarna fram, i huset som ännu inte är tilläggsisolerat.
Familjehunden Kira, hon ligger redan på ett fårskinn i soffan och väntar på sällskap.