"Den här gången är det annorlunda. Vi står inte ut med de här brotten och morden som de har utfört under 43 år."
Justina, eller Farima Habashizadehasl som hon egentligen heter, är en av Piteås fristadsartister. I Iran förföljdes hon och trakasserades av iranska myndigheter på grund av sin musik, men i Piteå har hon sedan 2020 fått skydd genom ett fristadsprogram.
På bordet inne i Justinas och Jamins studio ligger utskrivna bilder på Mahsa Amini.
Hon brukar alltid följa det som händer i Iran och de senaste veckorna har flödet tagits över av Mahsa Amini och allt som kom hennes död. Protester mot regimen har blossat upp sedan den 22-åriga Amini dog i polisförvar. Hon greps av sedlighetspolisen efter att ha burit sin hijab på "fel sätt".
– Först försökte jag ignorera nyheten för jag trodde att det var överdrivet. Ja, de är våldsamma, men sen insåg jag att de faktiskt dödat henne ... Det har hänt många gånger förut, men aldrig publicerats, säger Justina.
– Kan du tänka dig att du reser till en stad, såsom Stockholm? Plötsligt kommer polisen och griper dig för hur du ser ut. De sparkar och slår dig och du dör för ingenting. Dina föräldrar förlorar dig för ingenting.
"Vissa människor i väst tror att allt vi vill ha är våld, men det är inte sant. Vi har protesterat fredligt", säger Justina.
Justina berättar att hon har egna erfarenheter av sedlighetspolisen.
– Jag har gripits fem gånger i Iran på grund av mina kläder, säger hon och fortsätter:
– De för iväg dig och ställer frågor. De försöker övertyga dig om att du har begått ett brott och de tar bilder på dig som om du vore kriminell. Brottet de skriver ner är "hijab". Det är så korkat.
Sedan den islamska revolutionen 1979 är Iran en islamsk republik. Med det har kvinnors frihet i Iran begränsats hårt.
– Den här gången är det annorlunda. Vi står inte ut med de här brotten och morden som de har utfört under 43 år, säger Justina och fortsätter:
– När jag försöker prata med vita människor säger vissa att vi borde protestera fredligt och det gör mig arg. Vi har försökt med det så många gånger. Just nu i Iran finns det människor som försöker ge röda rosor till polisen, men de vill inte ha dem. De vill bara döda för att tysta oss och behålla makten.
Nyheten om Masha Aminis död har spridit sig som en löpeld över världen och det rapporteras konstant om demonstrationer och protester mot regimen i Iran. Justina engagerar sig via sociala medier där hon delar mycket kring händelserna i Iran och den första oktober deltog hon och maken Javad Zahmatkesh, eller Jamin som han också kallas, i en demonstration i Stockholm.
Jamin och Justina åkte till Stockholm för att demonstrera den första oktober. På sitt plakat har Justina skrivit ”Woman, life, freedom” och under det har hon hashtaggat Mahsa Amini.
– Vi hör så många ledsamma nyheter om Iran och det iranska folket. Vi behöver samlas kring den här katastrofen, säger Justina.
Jamin fyller i:
– Vi har tre känslor som kommer på samma gång – ilska, sorg och hopp. Det är galet men vi hoppas att vi kan ta oss igenom det här.
Justina berättar att det känns bättre efter demonstrationen där många som delade deras känslor deltog.
– Vi måste hålla ihop och hålla hoppet uppe. Det var skönt att uttrycka sina känslor och skrika ut sin ilska, säger hon.
Justina är en av Piteås fristadsartister, men programmet är snart slut. Hon och maken Jamin, som är producent, har därför vänt sig till Migrationsverket. "Jag kan inte återvända", säger Justina.
"Vi har tre känslor som kommer på samma gång – ilska, sorg och hopp", säger Jamin.
Läget i hemlandet har gjort det svårt att koncentrera sig på musiken.
– Jag kan inte skriva låtar om kärlek eller något annat för mina tankar fylls av det som händer i Iran. Inget är normalt nu för tiden. Vi måste fokusera på att få bort regimen, säger hon.
Fristadsprogrammet som Justina är en del av har pågått i snart två år och börjar närma sig sitt slut. Hon och Jamin har därför vänt sig till Migrationsverket för att få stanna kvar i Sverige.
– Med min situation kan jag inte återvända.