Att ta bort avgifter inom kommunala kulturskolor har effekt. En rapport sammanställd av samverkansorganisationen Norrbottens kulturskolor visar det svart på vitt. I en jämförelse mellan kulturskolorna i Älvsbyn och Pajala åren 2019 och 2022 så ökade antalet unika elever med 50 procent.
Jämförelseåret 2019 var före pandemin och då var kulturskolorna avgiftsbelagda, 2022 var första året efter pandemin vilket också var det år som avgifterna togs bort. Avgifterna togs bort under socialdemokratiskt ledda styren och det är en fortsatt viktig ideologisk fråga, för socialdemokraterna i Piteå var det dessutom ett vallöfte som nu infriats.
Alldeles oavsett politisk ideologi går det däremot inte att bortse från att en avgiftsfri kulturskola har stor effekt på ökat och breddat deltagande. För det är inte bara fler som deltar i verksamheten utan i både Älvsbyn och Pajala har deltagandet av barn vars föräldrar saknar eftergymnasial utbildning ökat, en grupp som tidigare varit underrepresenterad i kulturskolans verksamhet.
I Älvsbyn har dessutom andelen pojkar som deltar i kulturaktiviteter ökat vilket naturligtvis är viktigt för jämställdheten.
Att ta bort avgifterna åstadkommer precis det som är syftet med kulturskolan, att erbjuda en bred kulturverksamhet för kommunens alla barn. För många barn kan det var första gången som man får möjlighet att utöva eller ta del av kultur. Då Sveriges kulturskolor är vårt lands största offentliga satsning på barnkultur så förstår man också vikten att den är tillgänglig för alla barn på lika villkor.
Borttagandet av avgifterna är en rationell politik som ökar sammanhållning och minskar klyftor. Dessutom till en väldigt blygsam kostnad för kommunen i stort, intäkterna från de avgifter som tas ut idag motsvarar omkring 600 000 kr per år att jämföra med en total budget på närmare 2,5 miljarder i skatteintäkter. Avskaffandet av avgifterna tar dessutom bort kostnaderna för fakturering och annan administration kopplat till detta.
Mot den bakgrunden är det svårt att förstå de som argumenterar för att behålla avgifterna och fortsätta utestänga barn från kulturskolan. Ekonomiska argument är inte hållbara utan det handlar i sånt fall om synen på vilka barn som ska få ta del av kultur och vilka som inte ska det.
Så när Älvsbyalliansens förde fram förslaget om att återinföra avgifterna för den kommunala kulturskolan sade de indirekt att barn från ekonomiskt utsatta hushåll inte har att göra i kulturskolan. Som tur var saknar Älvsbyalliansen egen majoritet i Älvsbyn, faktum är att de inte ens hade med sig alla partier inom sin egen allians vilket jag skrivit om tidigare.
Jag håller helt med kommunalrådet Kata Nilsson i hennes anförande vid fullmäktige att satsningen är en jämlikhetsreform.
– Föräldrar ska inte behöva välja mellan att köpa en ny vinterjacka till sitt barn eller låta det gå i den kommunala kulturskolan. Tillgången till den ska, som för annan kommunal verksamhet, inte avgöras av storleken plånbok, eller i detta fall, ett barns föräldrars plånbok.
Jag kan också konstatera att förutom att S i Piteå nu levererar på ett vallöfte och ökar jämlikheten så är det ett steg i rätt riktning mot kommunens mål att bli den barnvänligaste kommunen i Sverige.