Barnrättsperspektivet innebär att beslutsfattare, vare sig det är folkvalda politiker eller myndighetsutövande tjänstepersoner, vid varje beslut eller åtgärd som rör barn ska beakta att dess rättigheter enligt barnkonventionen tas till vara.
De fyra grundprinciperna i barnkonventionen ska alltid tas hänsyn till; att alla barn har samma rättigheter och lika värde, alla barn har rätt till liv och utveckling, alla barn har rätt att få uttrycka sin mening och få den respekterad och slutligen att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn.
I protokollsutdraget från kultur- och fritidsutskottets sammanträde den 24 januari i år kan man utläsa att ordförande Stefan Lindbäck (M) lade fram ett förslag om avgiftsbelägga kulturskolan i Älvsbyn. Ett led i den besparing om 9 miljoner som Älvsbyalliansen drivit igenom i fullmäktige.
För kommunens nya politiska ledning verkar det vara helt okej politik att låta barnen betala för nedskärningarna. Som tur är för barnen så verkar inte alliansen ha ordning och reda i sina led. För förutom att Socialdemokraterna röstade emot förslaget i utskottet så fick Lindbäck se sig nedröstad av sina allianskollegor i Centerpartiet och Sverigedemokraterna.
Att Lindbäck senare på sin Facebook-sida försöker ge sken av att utskottet var enat i att avslå det som han beskriver som ett "tjänstemannaförslag" får nog betraktas som en efterhandskonstruktion av det faktum att majoriteten inte lyckades hålla ihop och Moderaterna blev överkörda.
Det som är särskilt intressant i allt detta är att barnrättsperspektivet inte verkar ha satt några som helst spår hos Älvsbyalliansen, detta trots allt som hänt och uppdagats i LVU-skandalen. Det borde skrämma älvsbyborna om något. Om inte ens en rättsskandal i den skalan gör att ens folkvalda tar till sig och förstår svensk lagstiftning så är det nåt som är allvarligt fel.
För som jag skrev i en ledare i förra veckan så är en avgiftsfri kulturskola en förutsättning för att många barn överhuvudtaget ska få ta del av och utöva kultur. En tredjedel av alla vuxna i Sverige har svårt att betala löpande utgifter för exempelvis hyra och mat enligt en undersökning av Finansinspektionen och Folkhälsomyndigheten. Det handlar om nästan 2,6 miljoner människor.
Barn i dessa familjer kommer aldrig att få ta del av en avgiftsbelagd kulturskola. Älvsbyalliansens förslag går stick i stäv med barnkonventionens grundprinciper och skulle i ett slag öka ojämlikheten i kommunen. Kommunens mest utsatta barn är de som skulle få betala konsekvenserna.
Det andra som är värt att notera är att Älvsbyalliansen uppenbarligen är splittrade. De saknar samarbetsformer och gemensam politik vilket yttrar sig i att när partierna ska gå till beslut så agerar de var och en för sig själva. Framför allt får det ju en att undra över vem som egentligen styr Älvsbyns kommun? Kan det verkligen kallas för en moderatledd allians om de inte ens förmår att genomdriva sin politik? Kan det ens kallas en allians om de inte ens har en gemensam politik?
Frågan om varför Centerpartiet försöker styra med partier som står långt ifrån dem värderingsmässigt och som får dem att rösta emot sin egen majoritet blir alltmer brännande. Styr med oppositionen istället, goda exempel finns i regionen och grannkommunen Piteå.