Jag har under de drygt 40 år jag bott i Piteå och läst PT, läst ledarna varje dag, först av allt. Jag vill veta vad PT, som oberoende socialdemokratisk tidning, tycker. Jag är inte sosse, som nog de flesta vet, men har periodvis haft kontakt med flera av PT:s chefredaktörer/ledarskribenter, redaktionschefer el redaktionssekreterare via e-post, snigelpost, telefon eller direkt. Dock ytterst lite på senare år, då PT:s ledarkrönikörer bestått av ett ”otal” olika personer, som mest skriver om annat än lokal politik. En klar, samlad linje har inte alltid varit lätt att skönja.
Nu förefaller det som att PT inte planerar att ha en ledarskribent, utan fortsätta med en knippe av 5–6 olika. Förra lördagen (14 januari) skrev Britta Flinkfeldt. Hon har en personlig ton, och erfarenhet av att bo i glesbygd här i norr. Verklighetsförankrad. Och böjer inte nacken för storstadsbor som har ett begränsat sydligt perspektiv. Kort sagt, jag uppskattar hennes sätt att agera och argumentera. Visst motiverar hon ibland sina åsikter med en sossig språkdräkt, men det stör mig inte. Det hon lyfter fram är rätten att få leva och bo i norrländsk glesbygd, utan att skämmas för det. Att det är vi här uppe som ska få göra prioriteringarna.
Rätt ofta har Hannah Bergstedt, i sina ledare, ett likartat angreppssätt. Hon lyfter visserligen fram ”sosseriet” lite mer, men lägger tyngdpunkten på att vi här uppe ska få ”mätta våra egna munnar”, (fredag 13 januari). Hon gillar inte den eviga visan (från syd) – liksom Britta – om att vi är bidragstagare, utan tvärtom skickar så mycket av våra tillgångar till den svenska södern.
Vi i norr är inte dummare än de i södra Sverige. Bara färre, och vi ger Sydsverige desto mer.
Lars-Erick Forsgren, Öjebyn
Socialliberal samhällsdebattör