Selina Henriksson och Ronja Aronsson. Två elitspelare fostrade i Kiruna respektive Piteå.
Johansson har en bakgrund som assisterande tränare i Piteå IF:s damallsvenska lag. Han jobbar på fotbollsgymnasiet i Luleå sedan 15 år och är spelarutvecklare på Norrbottens Fotbollförbund sedan 1,5 år.
Han har bra koll på spelarutvecklingen i länet. PIF:s sportchef Leif Strandh är oroad över barnfotbollen i länet kopplat till möjligheten att fostra elitspelare. Det är Johansson också. Samtidigt menar han att det inte borde vara så för förutsättningarna är bra.
– Det är lätt att fastna i det negativa. Det positiva är att vi har otroligt många spelare i Norrland och här i Norrbotten är det extremt många flickor. Fördelningen mot killarna är nästan 50-50. Ungdomarna är intresserade, säger han och lyfter även fotbollshallarna i Piteå och Luleå som bra förutsättningar.
Statistiken över elitspelare från norra Sverige har under hela 2000-talet pekat rakt nedåt.
– Elitspelarna från Norrland har sjunkit kraftigt. Från början av 2000-talet låg andelen av totalen på elva procent. Det motsvarar också befolkningen. Nu är det nere på 2-3 procent. Det är ruggigt alarmerande siffror. Spetsen är lite av ett mått på hur fotbollen mår.
– Jag tror att vi tappar många på vägen för att de inte är nog utbildade och hinner inte skapa passionen för fotbollen.
Johansson lyfter att spelarna från Norrbotten direkt hamnar efter övriga Sverige.
– Att spela fyra månader per år är oerhört lite när det i övriga Sverige spelas elva månader. Matematiskt ligger våra barn hopplöst efter.
Han säger samtidigt att barn ska kunna hålla på med flera idrotter.
– Dubbelidrotten är fantastisk men vi idrottar inte ihjäl våra ungdomar. Vi i Norrbotten måste bli bättre att erbjuda fotboll året runt för de som vill ha det. Vill barnen hellre dubbelidrotta måste de få det, men barnen måste få välja och vi kunna erbjuda.
Johansson säger att han i sitt arbete ser hur övriga Sverige ligger långt före.
– Jag vill inte vara negativ eller en surgubbe men tittar vi på Norrlandsdistrikten så har inte nog många spelare basfärdigheterna för att möta Sveriges övriga 15-åringar. Det är inte spelarnas fel. Det är utbildningssystemet.
Han lyfter exempel.
– Se Ronja Aronsson och Lotta Ökvist de är de senaste etablerade spelarna från länet. Men de är födda 1997. I EM för herrar som pågår har Spanien två spelare födda 2007 i sin trupp. Det är högt, men i division 2 bör vi ha spelare i samma ålder.
Johansson fortsätter:
– Vi har tappat bort vad vi håller på med. Det ser man när vi tittar på det nationellt. När det är samlingar utan akademispelarna, proffsen eller landslagsspelarna så ska våra spelare absolut göra det okej, men där har vi det ganska tufft. Våra spelare får slita hårt i det tempot.
Av de 140 spelarna uttagna til rikslägret finns inte någon norrbottning. Däremot får två spelare delta genom future team.
Snart avgörs Rikslägret i Halmstad. Fem tjejer från Norrbotten tog plats bland 138 spelare. På killsidan finns ingen kille med. Trots att 140 spelare valdes ut.
– Visst ska vi ha med någon bland de 140 men det har inte funnits något som har tagit plats. Det är ingen skräll. Kunskapsnivån är lite för låg. Däremot fick vi med två till future team, säger Johansson.
Att konstatera ett problem är en sak. Att göra något åt det en annan.
Hur ser lösningen ut?
– Det är back to basic med träning i yngre åldrar som gäller. Fyra månader per år räcker inte. Vi ger inte ungdomarna chansen att älska fotboll eller att bli riktigt bra. Det tränas för lite.