Något mer konkret resultat av mötet i fredags mellan smittskyddsläkaren Anders Nystedt och företrädare för psykiatri, socialtjänst och primärvård i Piteå finns inte, annat än att förberedelserna fortsätter.
– Arbetet med att formulera en projektbeskrivning går vidare, men starten kan inte bli förrän tidigast i höst, säger Greger Pettersson, avdelningschef Stöd och omsorg vid Piteå kommun.
LÄS OCKSÅ: Piteå kan få pilotprojekt för sprututbyte
LÄS OCKSÅ: Knarkberoende gläds åt beslutet
Pettersson säger att ramverket är klart, men att projektet än så länge saknar både lokaler och personal och att projektbeskrivningen behövs för att länsstyrgruppen (där regionen, kommunförbundet med flera finns representerade) ska kunna ge klartecken och avdela medel.
– Vi är överens om att mottagningen bör finnas på sjukhuset, men även om det går att hitta nån ledig lokal där så måste den ju anpassas så att den fungerar ur säkerhetssynpunkt för den som ska jobba med det, att sköterskan har kollegor i närheten och så vidare, säger Pettersson.
LÄS OCKSÅ: Vill se krafttag för missbruksvården
LÄS OCKSÅ: Sprututbyte i länet utreds
Han har också en klar uppfattning om att pilotprojektet inte enbart kan handla om sprututbyte för att minska smittspridning, utan också måste vara en ingång för stödjande verksamhet, att försöka få narkomanerna att sluta knarka, helt enkelt.
Verksamheten ska vara ett komplement till befintliga vård- och stödinsatser men kan heller inte finnas i direkt anslutning till exempelvis substitutionsprogrammet LABO (läkemedelsassisterande behandling vid opiatberoende).
Man kan inte ha aktiva sprutnarkomaner och de som kämpar för att hålla sig rena i samma lokaler, det är man överens om i arbetsgruppen.
– Nej, precis, det måste vara tydligt att det rör sig om olika verksamheter, lokalerna måste vara åtskilda och personalen en annan, säger Ola Fritz, som är verksamhetschef vid psykiatrin i Piteå.
Sett ur arbetsmiljösynpunkt, anser han dock att lokalen bör finnas i anslutning till psykiatrin – och att det är minst två personer som jobbar vid mottagningen, inte en ensam sköterska.
Fritz betonar också att det här är en angelägen fråga framför allt för att hejda smittspridning, men att det är viktigt att man också erbjuder motivationsfrämjande åtgärder och behandling.
– Sen är ju det här en pilotstudie, vi vet ju ungefär hur många intravenösa missbrukare det finns i Piteå men har ingen aning om hur många som kommer att nyttja det här, säger han.