PT har tidigare berättat om hur köerna inom psykiatrin växer och hur patienter tvingas vänta på psykiatriska utredningar. Nu visar dokumentation från Region Norrbotten att även köerna till behandling vid öppenvårdspsykiatrin i Piteå hopar sig.
Totalt väntar 64 patienter på att påbörja sin behandling vid vuxenpsykiatrin i Piteå. Av dessa har 62 patienter tvingats vänta längre än det måldatum som bestämts av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Det medför att cirka 97 procent av patienterna tvingas vänta för länge på behandling.
– Vår tillgänglighet och vårt utförande av behövlig vård är inte alls tillfredsställande. Pandemin har gjort att vi dras med en ordentlig vårdskuld eftersom vi inte kunnat jobba som vi brukar. Detta i kombination med att vi inte lyckats med våra rekryteringar skapar en stor utmaning. Det är en situation vi delar med hela vårdsverige. Välfärdsuppdraget blir tuffare för sjukvården och det gäller även psykiatrin, säger verksamhetschefen Tomas Backeström.
De längsta köerna till behandling återfinns inom kognitiv beteendeterapi, även kallat KBT. 42 patienter i Piteå väntar på denna behandling. 40 av dessa har väntat för länge på behandling. För den patient som väntat längst passerades måldatumet i oktober 2021.
– KBT är generellt vanligt inom psykiatrin, därav högre volymer. Det är också utmanande för verksamheten att rekrytera behandlare och terapeuter med den typen av formell kompetens, säger Tomas Backeström.
I Piteå väntar just nu 19 patienter på traumabehandling, varav samtliga passerat utsatt måldatum. Två av dessa patienter finns uttagna i Regionens trygghetsmätning, varav bägge patienter passerat den 90-dagarsgräns som gäller för vårdgarantin. Utöver dessa finns också tre patienter som väntar på psykodynamisk terapi, varav samtliga tvingats vänta för länge.
– Oberoende av vilken behandlingsform så försöker vi öka tillgängligheten. Vi är inte nöjda med situationen men vi jobbar hårt med de resurser vi har. Vi jobbar också för att rekrytera ny personal. Utöver detta gör vi också en översyn av våra arbetssätt, digitalisering, gruppbehandlingar och vilka beprövade metoder vi kan jobba med för att öka vår tillgänglighet, säger Tomas Backeström.
Står dessa patienter då helt utan behandling?
– Ja, det gör de. De står däremot inte utan kontakt med vården. Utifrån patientens situation och behov gör vi upp i hur stor utsträckning de ska ha kontakt med oss. De står däremot i väntan på adekvat behandling.
Vad kan dessa långa behandlingsköer få för konsekvenser?
– Det är ett försämrat sjukdomstillstånd för patienten. I en dialog med patienten kan vi däremot ha kontakt och vi gör också prioriteringar bland våra patienter, liksom vi gör inom övriga vården. De som inte kan vänta ska få vård.
Medför det här ett patientsäkerhetsproblem?
– Där får jag nog ge samma svar som jag gav apropå våra kötider till utredning: ja, det gör det.
Ökar de långa köerna risken för suicid hos era patienter?
– Liksom i fallet med de långa köerna till utredning får köerna konsekvenser. Det värsta scenariot är suicid, men det kan också handla om ett ökat lidande och ett försämrat tillstånd hos patienterna. Vi erbjuder kontakt med vården medan man väntar och gör ständigt nya bedömningar som ska minska risken för vårdskador.