Nära 85 procent av patienterna som väntar på psykiatriska utredningar vid öppenvårdskliniken på Piteå sjukhus har väntat längre än måldatum. (Arkivbild)
Psykiatriska utredningar görs för att ställa diagnos och bedöma vilken fortsatt vård patienten ska erbjudas. I Piteå har köerna till den allmänpsykiatriska öppenvårdsenheten vuxit dramatiskt under de senaste åren och just nu står över 200 personer i kö. För vissa patienter uppgår väntetiderna till nära två år.
– Vi kan bara ödmjukt konstatera att vår tillgänglighet inte räcker till vad gäller människors behov av hjälp. Vi har för långa köer och för långa väntetider. Det är vi inte nöjda med, säger verksamhetschefen Tomas Backeström.
Tomas Backeström, verksamhetschef på den vuxenpsykiatriska öppenvårdsavdelningen på Piteå sjukhus, säger att mer resurser behövs för att komma tillrätta med problemen. "Köerna pekar på att vi inte räcker till", säger han.
Dokument som PT tagit del av visar att 218 personer just nu står i kö för att få göra en utredning vid vuxenpsykiatrin i Piteå. Av dessa har 184 personer passerat de måldatum som formulerats av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). I Regionens tillgänglighetsmätning har över 90 procent av de registrerade patienterna dessutom passerat gränsen för vårdgarantin. Inräknat väntan på utredning hos arbetsterapeut står totalt 225 patienter i utredningskö hos allmänpsykiatriska öppenvårdsenheten i Piteå. Verksamhetschefen Tomas Backeström säger att coronapandemin haft en stor inverkan på köbildningen.
– Pandemin har haft en väldigt negativ effekt. Vi har inte kunnat jobba som vi önskat. Det har gjort att både volymerna och väntetiderna blivit längre. Det gäller inte bara för psykiatrin utan för hela sjukvården, säger han.
Region Norrbottens uppgifter visar att totalt 225 patienter väntar på utredning hos öppenvårdspsykiatrin på Piteå sjukhus, varav de flesta passerat uppsatt måldatum.
Just nu arbetar sju psykologer på den vuxenpsykiatriska öppenvårdsenheten i Piteå. Dessa ska utöver den vanliga behandlingsverksamheten också utföra de utredningar som kräver psykologkompetens. Tomas Backeström säger att kliniken aktivt arbetar med rekrytering men att denna försvåras av Norrbottens geografiska läge och allmän personalbrist inom sjukvården.
– Vi har en tuff rekryteringssituation, vilket också gäller för sjukvården i övrigt. Vårt geografiska läge är en utmaning och här finns inte samma volymer av överläkare, psykiatriker, psykologer, KBT-terapeuter och så vidare. Det är också färre och färre som utbildar sig inom vårdyrket.
Är dessa köer acceptabla?
– Nej. Vi vill att människor ska få hjälp i rätt tid, oavsett om det gäller behandling, utredning eller bedömning. Det är däremot viktigt att trycka på att de som behöver hjälp av psykiatrin ska vända sig till oss. Våra patienter får initial hjälp där de får kontakt med läkare eller rådgivare. Om patienten vill får de också möjlighet att ha kontakt med oss hela tiden i väntan på utredning.
Är detta en patientsäkerhetsfara?
– Ja, det är det. Våra avvikelserapporter har ökat i antal. Det handlar främst om att vi inte klarar av vårdgaranti och måldatum.
Vad kan de potentiella konsekvenserna bli?
– Det handlar främst om vårdskador. I ett värsta scenario pratar vi om suicid. Det handlar också om ett ökat lidande och ett försämrat tillstånd hos patienterna om de inte får rätt hjälp i tid.
Vad är ditt ansvar i det här?
– Jag är ytterst ansvarig för verksamheten. Jag kan däremot bara jobba med de resurser jag får tilldelat mig.
Det är ditt jobb som verksamhetschef att lösa detta. Har du verktyg för att jobba med detta?
– Köerna talar för att vi inte har tillräckligt med resurser. Däremot har vi kompetent personal som har en fantastisk inställning till sitt jobb. Men köerna pekar på att vi inte räcker till.