Befolkningsminskning och försämrad ekonomi stod i fokus när Piteå kommuns delårsrapport diskuterades i kommunfullmäktige.
Som PT tidigare berättat visar prognoserna att kommunen kommer göra ett blygsamt överskott på 2,6 miljoner kronor. Betydligt sämre än det resultat på 51,5 miljoner kronor som man budgeterat för.
– Vi ska ha 1,5 till 2 procent av våra skatteintäkter och generella statsbidrag kvar i börsen vid årets slut. Det når vi på långa vägar inte. Likviditeten och soliditeten klarar vi, förklarade kommunstyrelsens ordförande Helena Stenberg (S).
Hon beskrev det som ett allvarligt läge, även om bedömningen som helhet är att kommunen uppnår god ekonomisk hushållning.
– För nämnderna ser det inte bra ut. Prognosen är ett minus på 63 miljoner där socialnämnden står för den största delen, sa Helena Stenberg.
Moderaternas Håkan Johansson ställde sig upp i talarstolen och vädjade till alla partier att ta sitt ansvar.
– Det är ett väldigt allvarligt läge och det kräver att vi tillsammans här i fullmäktige tar kloka beslut framöver. Vi ser också att det är en lågkonjunktur på gång. Nu har vi varit i en högkonjunktur och ändå inte lyckats nå våra resultatmål. Det känns inte bra inför framtiden. Det måste till reformer och strukturella förändringar. Jag tror inte att vi kommer klara det framöver bara genom att hyvla lite här och där.
Även övriga oppositionsledamöter uttryckte oro.
– Resultatet för 2018 är inte något att hänga i julgranen och 2019 ser inte ett dugg bättre ut, snarare sämre, sa Johnny Åström, Sjukvårdspartiet.
– Det är tveksamt om vi kan säga att vi har uppnått en god ekonomisk hushållning, sa Majvor Sjölund, Centerpartiet.
Helena Stenberg försökte inte lugna oppositionen – i stället var hon ärlig med de framtida problem som kommer.
– Vi ser att vi har en ekonomi som ångar på och en tillväxt i ekonomi, men det varar inte för evigt och nu spås lågkonjunktur. Frågan är hur djup och hur lång den blir. Allt sånt här påverkar Piteå kommun.
Befolkningsmålet på 43 000 invånare år 2020 kommer inte att nås förrän 2029 enligt prognosen – därför ville majoriteten ändra måluppfyllelsen till delvis uppfyllt – något Karl-Erik Jonsson (M) kritiserade. Han ansåg att målet inte var uppfyllt på något sätt.
– Hur man än vrider och vänder på det så är inte målet uppfyllt. Jag yrkar på att man sänker den måluppfyllelsen.