Widads bror Nafeth Muharib Hamdan Abdaljawad och hans 18-årige son dödades i ett israeliskt bombangrepp den 7 februari. Hans hustru överlevde men vårdas för svåra skador.
Det har gått sex månader sedan PT senast pratade med Widad Abdaljawad. Den 61-åriga Piteåbon skulle hälsa på sin familj i Gaza och blev fast när den israeliska militären invaderade Gaza i spåren av Hamas terrorattack i början av oktober. Sedan dess har hon levt mitt i det brutala kriget som tagit livet av tiotusentals civila. Hon berättar om en vardag som präglas av fullständig rädsla, misär och desperation.
– Situationen är så katastrofal att den är svår att beskriva. Gaza har aldrig upplevt ett sådant här krig tidigare. Det här är ett folkmordskrig. Det är massakrer över hela Gaza. De bombar från luften, från marken och från vattnet. Vi vågar inte gå ut på grund av risken för att träffas av splitter, säger Widad, som tagit sin tillflykt till flyktinglägret i Al-Maghazi i centrala Gaza-remsan.
De civila dödsoffren i Gaza räknas nu i tiotusental. Bland de som dödats finns Widads egen bror, tv-journalisten Nafeth Muharib Hamdan Abdaljawad. Han dödades i ett israeliskt bombangrepp mot Deir al Balah den 7 februari tillsammans med sin 18-årige son. Hans fru överlevde attacken men är svårt skadad. Hon vårdas på sjukhus.
– Min bror dödades när han låg och sov tillsammans med sin familj. Israelerna sköt fyra raketer mot dem med sina F-16-plan. Han var min bror. Han tog hand om oss i familjen. Han tog hand om min syster och hjälpte henne. Nu är han död. Han brändes till döds. Hans son var 18 år. Han fick stora delar av huvudet bortsprängt, säger hon.
Widad har själv varit nära döden flera gånger när israeliska bomber och raketer slagit ner i omgivningen. Hon blev själv vittne till hur ett 20-tal människor dödades, däribland flera barn, när en missil slog ner på den plats hon själv varit på bara några minuter tidigare.
– Jag och min syster skulle gå till affären. Jag glömde något hemma så vi vände och gick tillbaka. När vi kom tillbaka till samma plats fem minuter senare hade de bombat den plats där vi just varit. 23 personer dog där. De flesta var barn som bara lekte med varandra på gatan.
Widad Abdaljawad och hennes syster befinner sig sedan drygt ett halvår tillbaka i Al-Maghazi. Orten har förvandlats till ett gigantiskt flyktingläger då människor tvingats fly de större städerna både i norr och i söder. Mat och förnödenheter är svårt att få tag i och flera internationella organisationer har pekat på en ohållbar civil situation, präglad av hunger och sjukdomar. Widad Abdaljawad säger att de senaste månaderna varit svåra.
– Det finns så många olika typer av krig vi upplever här. Vi har kriget med stridsvagnar och stridsflygplan. Sedan har vi kriget mot rädslan, mot paniken och skräcken där alla hela tiden väntar sig att dö. Vi har kriget med priserna. Allt är dyrt, det är svårt att få tag i mat. Sedan har vi kriget mot tjuvar och sjukdomar. Vi är väldigt utsatta.
Situationen är nu så ohållbar att Widad Abdaljawad och hennes syster beslutat sig för att försöka fly, trots de många svårigheter en flykt innebär. Widads make, 78-årige Mahmoud Abd El Gawad, har rest till Egypten för att försöka hjälpa till från andra sidan gränsen.
– Vi ska försöka ta oss över gränsen till Egypten. Jag kan inte stanna här, inte nu sedan min bror dödats, men jag måste hjälpa min syster. Hon har ingen make, inga barn. Hon har ingen som kan hjälpa henne. Vi måste försöka fly tillsammans. Annars kommer vi att dö här.
Widads make Mahmoud Abd El Gawad har åkt till Egypten för att försöka hjälpa Widad och hennes syster ut ur Gaza. (Arkivbild)
En flykt söderut till Egypten innebär att Widad och hennes syster måste passera Rafah, Gazas sydligaste större stad. Den israeliska armén väntar nu på klartecken för en attack mot staden, trots att flera internationella organisationer, däribland FN, varnat för att en markinvasion av Rafah skulle innebära en fullständig humanitär katastrof för de hundratusentals människor som tagit sin tillflykt till staden.
– Vi är oroliga. Vi väntar på om de ska attackera. Vi vill försöka ta oss ut så snart som möjligt för att undvika att fastna i en israelisk attack, men jag vet inte hur det ska gå till, säger Widad.
Hon hoppas fortfarande på att svenska myndigheter ska kunna hjälpa henne och systern ut.
– Jag vädjar till svenska ambassaden och till Sveriges regering. Snälla, hjälp oss härifrån. Vi måste ut härifrån. Vi vill inte dö här.