Mikael Kubu är rekonstruktör för Markbygden Ett. (Arkivbild)
Som Piteå-Tidningen tidigare berättat räddades vindkraftbolaget Markbygden Ett, med 179 vindkraftverk i Markbygden utanför Piteå, från konkurs genom en rekonstruktion. Då stod det klart att vindkraftparken skulle säljas och att bolaget skulle betala cirka 2,9 miljarder kronor i kompensation till norska Hydro för uteblivna elleveranser samt för att bryta det ingångna leveransavtalet.
Några fler detaljer kring uppgörelsen var vid rekonstruktionens slut inte kända, men nu kan Dagens industri avslöja att det statliga kinesiska kärnkraftsbolaget China General Nuclear Cooperation, CGN, inte längre är ägare av Sveriges största vindkraftpark. I stället ägs parken numera av en stiftelse i Nederländerna.
Dagens industri har tagit del av tidigare sekretessbelagda handlingar där det framgår att kinesiska CGN inte länge har någon ägarandel sedan september förra året. Då blev de utsparkade från bolaget när de seniora långivarna genomförde en pantrealisation avseende aktierna i Markbygden Ett.
Aktierna togs som säkerhet för bolagets lån på fem miljarder kronor och överfördes senare till den nuvarande ägaren, den Nederländska stiftelsen Stichting North Pole Holding.
”Detta betyder att det tidigare moderbolaget och de tidigare aktieägarna i dag inte har kvar något ägande i bolaget”, skriver rekonstruktören Mikael Kubu till Umeå tingsrätt.
De kommande åren har bankerna och Hydro insyn i Markbygden Etts verksamhet via en rådgivarkommitté.
”Alla parter följer avtalet som ingåtts i Umeå tingsrätt, inkluderat att rådgivarkommittén har etablerats”, säger Hydros informationschef Anders Vindegg, till Dagens industri.
Markbygden Ett ska de kommande åren drivas av en styrelse bestående av tre erfarna insolvensadvokater, britten David Hargrave, Lars Eric Gustafsson och Michael Levin. Parken ska säljas senast i november 2029.
Vindkraftverken värderas till 6,5 miljarder kronor, men inte ens en lyckad försäljning väntas täcka skulderna till bankerna och Hydro. Övriga fordringsägare kan inte räkna med att få tillbaka några pengar alls. I den gruppen finns de tidigare ägarna från Kina, som har ett krav för aktieägarlån på 1,5 miljarder kronor.
I handlingarna framgår det även att det blir svårt för det kinesiska bolaget att komma tillbaka som ägare. Markbygden Ett är inte tillåtet att ens överväga ett bud från den tidigare ägaren om inte det fullt ut kompenserar bankerna och Hydros fordran på 7,8 miljarder kronor.
Om i stället norska Hydro vill köpa vindkraftsparken är prislappen inte lika hög. Då räcker det att ersätta bankernas fordran på fem miljarder kronor.
När rekonstruktionen avslutades hade Markbygden Ett större skulder än vad som tidigare varit känt. De uppgår till 9,6 miljarder kronor, varav ett skadestånd till Hydro för uteblivna elleveranser utgör 2,8 miljarder kronor. Enligt Dagens industri har parken genererat en förlust på 3,7 miljarder kronor under perioden 2020–2023.
Vägen fram till bolagets konkurs har kantats av oförutsägbara produktionsvolymer och ekonomiska svårigheter efter att bolaget bundit sig till ett avtal att under lång tid leverera el till ett fast pris.