Tanken är att med hjälp av en mer detaljerad registrering av enskilda substanser kartlägga dödsfallen och på det sättet ta reda på vilka specifika substanser som orsakat döden. Förhoppningen är att det ska underlätta utformningen av förebyggande insatser.
– Avsikten är att öka kunskapen om den narkotikarelaterade dödligheten och förbättra möjligheterna att följa utvecklingen, säger Mona Heurgren, chef vid Socialstyrelsens avdelning för statistik och jämförelser.
Inga-Britt Sandströms dotter, Sara Wikberg, dog av så kallad multiorgansvikt sedan hon tagit cirka 200 tabletter.
– När Sara kom in till akuten sa hon att hon inte tagit tabletterna i syfte att ta livet av sig. Jag tror hon ville skrämmas, det var ett rop på hjälp, säger Inga-Britt Sandström.
Hon tycker det är bra att Socialstyrelsen gör något för att få bukt med den narkotikarelaterade dödligheten, men samtidigt tvivlar hon på att det faktiskt kommer att ge någon effekt.
– Jag tror inte de kommer lyckas minska dödligheten. Inte på kort sikt, men kanske på längre sikt, säger Inga-Britt Sandström.
Hennes make, Laine Sandström, menar att det är positivt att den narkotikarelaterade dödligheten uppmärksammas. Men samtidigt är han också tveksam till om det faktiskt kommer att ge något resultat.
– Man har egentligen ingen chans att följa upp det här i slutändan, säger han.
LÄS OCKSÅ: 25 dog av droger i länet
Socialstyrelsen har gått igenom dödsorsaksintyg för 2014 och analysen ger en mångfacetterad bild av narkotikadöden. Några viktiga orsaker är självmord, läkemedel, blandmissbruk och nätdroger.
En väsentlig del av dödsfallen är självmord. Dessa är vanligare bland kvinnor, trots att tre fjärdedelar av de som dör är män. Kvinnornas sjukdomshistorik vittnar ofta om stora problem med psykisk ohälsa och de preparat som använts vid självmorden har ofta hämtats ut på apotek. Sara Wikberg är en siffra i den statistiken.
– Sara fick utskrivet enorma mängder läkemedel. Det var jag som satte stopp för det, när jag gjorde en anmälan till Socialstyrelsen, säger Inga-Britt Sandström.
LÄS OCKSÅ: Saras mamma kräver mer resurser till psykiatrin
Men när delar av Saras starka medicinering drogs in, började hon istället använda mer illegala droger.
– Sara var beroende av spice. Efter hennes död har jag fått lära mig att spice är en sådan drog som måste trappas av. Hon kanske hade varit i livet om hon inte slutat så tvärt, säger Inga-Britt Sandström.
Laine Sandström ser sambandet mellan psykisk ohälsa och drogrelaterad dödlighet som ganska naturligt.
– Ja, man använder ju narkotiska preparat för att man har en psykisk ohälsa. Men det är ju en ständig fråga om resurser, säger han.
En växande del av de narkotikarelaterade dödsfallen sker till döljd av nätdroger.
– De säljs och marknadsförs på nätet innan de narkotikaklassas och ersätts av nya substanser, säger Bengt Danielsson medicinskt sakkunnig i läkemedelsfrågor vid Socialstyrelsen.
Ett av preparaten man fann i Saras kropp var nätdrogen THJ-018, även kallat spice.
– När hon dog var inte THJ-018 narkotikaklassat, det blev det senare, säger Inga-Britt Sandström.
Inga-Britt och Laine Sandström, menar att Socialstyrelsen ständigt ligger steget efter.
– Jag tror aldrig de kommer få stopp på nätdrogerna, säger hon.
Men de tycker att förslaget om att familjeklassa nätdrogerna låter vettigt.
– Ja, nu kan det ju ta upp till ett halvår innan preparaten blir narkotikaklassade, säger Inga-Britt Sandström.