Hon försöker tända ljuset på dotterns översnöade grav men fingrarna är för kalla. Stenen på kyrkogården i Annelund har Saras bror gjort och Inga-Britt Sandström stryker sin hand över texten.
– Finaste Sara, säger hon
Det är snart fem månader sedan Sara Wikberg, 29, avled efter en överdos tabletter. Psykiatrin i Piteå hade inte lyckats hjälpa henne – istället skrev läkarna ut benzodiasepiner mot ångesten och Sara föll allt djupare ned i ett missbruk av läkemedel och andra droger.
– Sara behövde mer hjälp än bara medicin. Jag förstår att Sara inte var en lätt patient på grund av sina diagnoser, men det måste ändå finnas någon som är utbildad för att ta hand om den här gruppen, säger Inga-Britt Sandström om dottern som hade diagnosen borderline personlighetsstörning och Aspergers.
Stöd efteråt
Månaderna av sluten vård på rättspsykiatrin förbättrade måendet men när det blev dags att slussa ut Sara i eget boende rasade allt.
– Sara klarade inte av att bo ensam. Hon skulle ha haft ett boende med personal dygnet runt. För den här gruppen borde det finnas något mellan slutenvård och lägenhet, säger Inga-Britt Sandström.
Efter att PT skrev om Saras självmord för fyra månader sedan har Inga-Britt Sandström fått kontakt med fler anhöriga vars barn inte har fått rätt hjälp av psykiatrin.
– De är lika arga som jag över att det inte finns mer pengar till de som har det så svårt.
Pengar avgör
När Inga-Britt Sandström läser att framgångsrika behandlingsmodeller som DBT och Case Manager väljs bort på grund av resursbrist blir hon bestört.
– Det är en stor grupp som mår lika dåligt som Sara. Pengar ska inte avgöra om sjuka ska räddas eller inte. Om inte psykiatrin får mer pengar har vi snart inga ungdomar kvar i Piteå.