PT har tidigare skrivit om underskottet i kommunens snöröjningsbudget vilket medfört minskad bortforsling av snö i villakvarter. Något som kritiseras av Pontus Vineholt som anser att det är alldeles för höga plogkarmar i Djupviken där han bor med sin familj.
– Jag förstår att plogkarmarna är högre om man ska spara in pengar, men jag tycker att man ska ta bort snön runt korsningarna för säkerhetens skull. När man kör runt i Piteå, inte bara Djupviken, så märker man att vägarna blir smalare och smalare på grund av att det är så fruktansvärt höga plogkarmar, säger han.
Under söndagen tog han en promenad i området med sina barn Agnes, 9 år, och Freja, 2 år, och konstaterade att plogkarmarna på vissa ställen är så höga att det till och med är svårt att se en vuxen person komma gåendes.
– Då kan man ju tänka sig om det kommer ett barn, säger han.
Med tanke på att det är många barn som går till och från skolan på dagarna tycker han att korsningarna måste ses över.
– I regel är plogkarmarna i varenda korsning högre än vad en nioåring är och på sina ställen högre än vad jag är. Det känns inte tryggt. Jag köper sparkravet, men det kan inte bli en säkerhetsrisk, säger Pontus Vineholt.
Han påpekar att det finns bestämmelser för hur hög en häck får vara i korsningar på grund av trafiksäkerheten och ställer sig frågande till om det inte borde gälla plogkarmar också. Under måndagen kontaktade han kommunen för att påtala problemet och fick till sig att de skulle titta på området.
Enligt Micael Kemi, gatuchef i Piteå kommun, har gatuavdelningen påbörjat siktröjning i Djupviken under tisdagen.
– De håller fortfarande på och de har tagit lite till som de bedömde behövde tas. Det pågår siktröjning på två fronter inom kommunen just nu, i Djupviken och i Norrfjärden, säger han.
Enligt Micael Kemi har vägarna i Djupviken nyligen hyvlats vilket medfört extra snömassor i korsningar och plogvallar.
Pontus Vineholt tycker att det är olustigt att släppa ut barnen, hur ser du på det?
– Det är en befogad känsla och vi tittar kontinuerligt på var vi behöver siktröja. Vi kan inte siktröja hela kommunen för det har vi inte resurser till, bilisterna måste även anpassa hastigheten efter väglaget, säger Micael Kemi.
Sikten förbättras där det inte anses vara trafiksäkert och vägar ut mot huvudgator prioriteras. Micael Kemi säger att de behöver medborgarnas ögon för att förbättra sig och för att kunna göra insatser på kritiska punkter.
Finns det bestämmelser för hur höga plogkarmarna får vara?
– Inte i villakvarter, men när du kommer mot en huvudgata så ska du kunna se 70 meter åt varje håll när du står längst fram mot vägkanten. I villakvarter ska man stanna vid en korsning, du ska inte köra lika fort som du gör på sommaren, säger gatuchefen.
Micael Kemi säger att det på vissa ställen i kommunen är mycket snö och hittills i år har det inte varit någon blida som hjälpt till att minska snömängden.
– Efter varje avslutad snöröjning påbörjas siktröjning, men sen börjar det snöa igen och då är alla resurser ute och snöröjer. Sedan börjar vi om med siktröjningen så det pågår hela tiden i större eller mindre omfattning, säger Kemi.