(Arkivbild)
PT har tidigare skrivit om att dyra serveringar byttes mot billigare inför höstterminen 2022.
– De populära, fyra dyraste serveringarna plättar, kycklingnuggets, hamburgare och fishrolls serverar vi hälften så ofta som tidigare. Vi har ersatt dem med maträtter som också är populära men som inte kostar lika mycket, sa Helena Lundberg, kostchef i Piteå kommun, då.
Hon uppger att kraftiga prisökningar på livsmedel gjorde att de var tvungna att anpassa menyn för att klara budgeten. Tidigare serverades dessa rätter fyra gånger per år. Ambitionen var sedan att minska serveringarna till två gånger per år, men så har det inte blivit.
Plättar har varit borta från matsedeln sedan fabriken som levererade maträtten brann ner i oktober 2022.
– Vi har som målsättning att vi ska ha svenska produkter så långt som möjligt och vi hittade ingen ersättningsvara på den svenska marknaden så därför har plättarna varit borta, säger hon.
Plättarna är tillbaka sedan i våras, men serveras fortfarande mer sällan.
Kycklingnuggets har bytts ut mot quornnuggets för att menyn ska vara mer hållbar och serveras numera en gång var åttonde vecka.
Fishrolls har tagits bort, en rätt de till en början trodde mycket på men som ofta blev ersatt.
– Producenterna hade svårt att leverera mängden vi behövde. Till slut togs den bort för det var osäkert att ha på menyn, säger Helena Lundberg.
Hamburgare har serverats en gång per år.
– Däremot har vi lagt in tacos. Det har vi tagit in som extra serveringar, hamburgare och tacos är de produkter som man framför allt har efterfrågat utöver plättar.
Matsedeln behöver enligt Helena Lundberg fortfarande anpassas utifrån den ökade kostnadsnivån.
Hur ser det ut framåt?
– Vi har en basmeny där de här rätterna inte ingår. Den har vi tagit fram utifrån många olika parametrar, framför allt att vi ska ha näringsriktiga måltider. Vi kommer att göra tillfälliga förändringar då vi lägger in den här typen av maträtter utifrån efterfrågan och möjligheter, säger hon.
Hur ofta?
– Vi har inte fastställt exakt hur ofta utan vi ser över möjligheterna och utrymmet vi har från termin till termin. Vi vet att det är populärt och vi har alltid jobbat med tillfälliga förändringar för att kunna servera rätter som man efterfrågar men som inte finns på basmenyn.
Att de populära rätterna serveras mer sällan har det påverkat hur många som äter?
– Vi har ersatt dem med andra populära maträtter. Vi har lagt in potatisburgare, köttfärssås och spagetti och kycklingprinskorv som vi serverar mer ofta och som vi vet är omtyckta av eleverna. Vi vill att man ska tycka om och äta skolmaten.
Hennes bedömning är att elevantalet inte har gått ner eller att man äter mindre.
– När jag tittar på hur många som äter mat genomsnittligt inom grundskolan så ser jag att det i stället sakta har ökat.
Ser du några utmaningar med skolmaten?
– Den största utmaningen med mat överlag är att hitta något som alla tycker om. Vi tycker så otroligt olika, säger Helena Lundberg.
Hon lyfter ett exempel:
– Jag fick en fråga 'varför vi har leverbiff, det är ju inte ens gott', men vi vet att på någon skola tycker man verkligen om det så vi kan inte ta bort det. Den stora utmaningen är att hitta maträtter som är uppskattade överlag.