För att köpa en Klimatlåda så tar elever och personal med sig en egen matlåda och fyller den med mat som är kvar när lunchserveringen är avslutad för dagen. (Arkivbild)
Klimatlådan infördes som ett projekt 2021 för att minska matsvinnet och konceptet har därefter införts i alla förskolor och grundskolor i Piteå kommun.
Enligt matsvinnsutvärderingen för 2023 bidrog Klimatlådan med cirka 4 ton minskat serveringssvinn fram till och med september samma år. Under den perioden såldes 11 550 klimatlådor, men det förs ingen statistik om det är elever eller personal som köper dem.
Under 2023 låg fokus på att minska serveringssvinnet ytterligare. Enligt Helena Lundberg är Klimatlådan enbart en del av arbetet.
– En stor del handlar om hur mycket mat vi ställer fram i relation till antal matgäster, säger hon.
Måltidsenheten har exempelvis numer tillgång till Skola24 och kan se det faktiska antalet elever.
Förut serverades maten i större bleck men nu ställs det fram mindre i slutet av en servering för att det ska anpassas utifrån elevunderlaget. En maträtt kan ta slut, men då ställs något annat fram.
– Det blir inte exakt dagens meny men det finns alltid mat att äta.
Mätningen visar bland annat att det är högre matsvinn om det är verksamhetsförändringar, personalen är ny eller att det beställs och värms för mycket mat.
Uppvärmd mat som ställs fram i serveringslinjen får inte sparas och överbliven mat slängs.
Under september 2023 bidrog Klimatlådan med att matsvinnet minskade med 135 kilo, visar matsvinnsutvärderingen. (Arkivbild)
Helena Lundberg ser Klimatlådan som ett hjälpmedel för att minska svinnet.
– Men det är inte vår främsta åtgärd, vi arbetar med olika åtgärder utifrån varje köks förutsättningar. Min ambition är att minska matsvinnet så vi inte har någon klimatlåda att sälja utan att vi kan anpassa det vi ställer fram i serveringslinjen till det som faktiskt äts upp. Det är det optimala, men svårt att landa i, säger hon och fortsätter:
– Vi kommer alltid att se till att det finns mat och ha som ambition att minska överskottet.
Att minska serveringssvinnet ligger fortsatt kvar som fokus under 2024. Främst inom förskolan där matsvinnet i genomsnitt är högre än i riket.
Matsvinnsmätningen visar att det totala matsvinnet har minskat 24 procent – från 91 gram per ätande 2020 till 69,3 gram per ätande 2023.
– Det är jättebra. Jag brukar trycka på att det är ett långsiktigt förändringsarbete, kommenterar kostchefen.
Målsättningen är att halvera det totala matsvinnet från 2020 till 2030.
– Jag tycker att vi har lyckats bra på fyra år. Vi har drygt 25 procent kvar för att nå den långsiktiga målsättningen och det blir allt svårare att hitta hur vi ska jobba vidare, de lägst hängande frukterna är redan plockade. Men medvetenheten ökar hos både kökspersonal, pedagoger och elever, säger Helena Lundberg.
Utvärderingen visar att medianvärdet för mängden uppäten mat:
- Ökat i förskolorna med 7 gram per ätande
- Ökat med 13 gram per ätande i grundskolorna
- Minskat med 20 gram per ätande i gymnasiet
Mängden mat som hamnar i magen är mindre jämfört med riksgenomsnittet.
Hur arbetar ni kring det?
– Vi vill att eleverna ska äta av maten, att de ska äta sig mätta men vi kan inte tvinga dem att äta större mängder. Vi jobbar för att vi ska ha en varierad och bra meny. Målsättningen är att barnen ska gå mätta från bordet så de får kraft och energi för att orka vara i förskola och skola, säger Lundberg.
En skollunch i grundskolan kostade i genomsnitt 46 kronor per elev 2023. Utöver livsmedel ingår även produktionskostnaden, det vill säga personalkostnader, hyra, transporter och förbrukningsinventarier.
