Hade fängelse som påföljd valts ut hade det motsvarat ett fängelsestraff på åtta månader. Företagaren ska även betala tillbaka drygt 12 000 kronor av kostnaderna för sin försvarsadvokat samt 800 kronor till Brottsofferfonden.
Det var när ett familjeföretag gick i konkurs år 2021 som det uppdagades att man lämnat oriktiga uppgifter till Skatteverket. Kvinnan i familjen, som satt i styrelsen som suppleant och var faktiskt företrädare för företaget, åtalades då för skattebrott.
Kvinnan var ansvarig för bolagets redovisning av skatter och avgifter, men lämnade oriktiga uppgifter till Skatteverket i bolagets skattedeklarationer. De oriktiga uppgifterna bestod i att hon i fem deklarationstidpunkter, under perioden från och med november 2019 till och med februari 2021 inte redovisade någon utgående mervärdesskatt.
Totalt var det drygt 1,2 miljoner kronor i skatt som undanhölls det allmänna.
Företagets verksamhet bestod av detaljhandel och uthyrningsverksamhet. Omsättningen låg på mellan sju och åtta miljoner kronor under räkenskapsåren 2014 till 2018.
Men efter 2018 lämnades ingen årsredovisning in till Skatteverket. Mannen i familjen har tidigare dömts för bokföringsbrott med anledning av att årsdeklarationen för 2019 inte lämnades in i tid.
När företaget gick i konkurs fattade konkursförvaltaren Hans Andersson, Kaidings advokatbyrå, misstankar om att ett brott var begånget eftersom företaget lämnat in nollade momsdeklarationer under 2019 och 2020.
På uppdrag av åklagaren på ekobrott inledde Skatteverket en utredning. "Moms, såväl ingående som utgående, har angivits som noll i aktuella mervärdesskattedeklarationer", skrev Skatteverket i ett PM 2021.
Företagaren förnekar brott. Hon har uppgett att hon var medveten om att det var felaktiga uppgifter som lämnades in, men hon valde att nolla för att det skulle vara tydligt att något inte stämde och att det skulle kunna rättas till senare.
Hon menar att anledningen var att företaget bytte bokföringssystem, något som föranledde problem som gjorde att hon var tvungen att manuellt föra in alla uppgifter.
"Genom att inte heller kontakta Skatteverket har XX handlat på ett sätt som tyder på att hon varit likgiltig inför att risken för skatteundandragande förverkligas. Hon har sammantaget handlat med s.k.likgiltighetsuppsåt", skriver tingsrätten i domen.