Nästan en tredjedel av eleverna med npf-diagnoser gick ut grundskolan i Piteå kommun utan behörighet till gymnasiet på våren 2022. Det visar statistik från föräldranätverket "Rätten till utbildning".
Efter att PT:s artikel publicerats hör Hannas mamma av sig och vill berätta om sin dotters svåra skolsituation.
– Hon fick sin npf-diagnos i våras, då föll hela hennes värld samman och hon blev djupt deprimerad. I dag äter hon antidepressiva och sömnmedicin för att överhuvudtaget fungera.
Hanna går i årskurs nio på en av kommunens högstadieskolor.
– Hon kommer med stor sannolikhet inte att ta sig in på gymnasiet, om inte ett mirakel sker nu på vårterminen, säger mamman.
Hon berättar att dotter är både smart och duktig när hon pluggar, skriver prov och gör inlämningar – det största problemet är att hon inte orkar vara på skolan, mycket på grund av ångest.
Vissa dagar har hon fått stöd av specialpedagog, då det varit för jobbigt att vara i helklass.
– Det sociala är svåraste för henne, att kunna vara i stora grupper och gå i korridorer där det alltid är folk. Det har gjort att hon hellre stannar hemma än åker till skolan, säger mamman.
Hon upplever inte att skolan vill ta ansvar för eleverna med npf.
– Min dotters mentor och specialpedagog har verkligen varit förstående och försökt hjälpa, men dom kan inte göra mer än vad som tillåts. Problemet ligger högre upp.
Mamman anser att skolan måste få betydligt mer resurser för npf-eleverna och mer utbildning.
– Det pratas bara om närvaro, att barnet måste vara i skolan för att klara av skolgången, säger mamman som hellre skulle vilja lägga mer fokus på strukturerad hemundervisning med tillgång till lärare/specialpedagog varje dag.
– Skolan har ett ansvar för att se till att alla elever klarar betygsmålen, oavsett om de är där eller inte.
Hon upplever att skulden för att barnen blir hemmasittare bara läggs på föräldrarna. Men det skolan inte ser är hennes kamp för att få iväg dottern på mornarna.
– Det blir en ständig stress då jag vet att hennes betyg är dåliga och att hon mest troligt inte kommer att kunna uppfylla sina drömmar om yrkesval, säger mamman.
Hon konstaterar att Hanna har bättre och sämre dagar.
– Men hon kommer sällan iväg till skolan, de gånger hon kommer iväg klarar hon inte av att vara där en hel dag.