Nätverket har samkört statistik från SCB med Socialstyrelsens register för att se hur elever med npf klarar skolan.
Underlaget bygger på de elever som gick ut nionde klass år 2022 – cirka 120 000 ungdomar i landet med diagnoserna autism, add, adhd, dyslexi eller språkstörning.
Statistiken finns sedan nedbruten på respektive kommun och län. I Piteå kommun fanns det 46 npf-elever, utav 473 avgångselever på våren 2022. Undersökningen visar att eleverna med npf-diagnoser hade ett betydligt sämre skolresultat.
Andel elever utan gymnasiebehörighet (yrkeslinje) för npf-gruppen var 30 procent, något som kan jämföras med sju procent av de vanliga eleverna.
Den genomsnittliga meritpoängen för npf-eleverna var 153 – 235 för de vanliga eleverna.
Hela 22 procent av npf-eleverna hade anpassad studiegång och 15 procent fick inte godkänt betyg i svenska i avgångsbetygen.
Statistiken för Piteå kommun följer någorlunda rikssnittet och är något bättre än för Norrbotten.
"Många får aldrig rätt förutsättningar att klara skolan och stödet till elever med stora stödbehov är bristfälligt. Resultatet blir att barn och lärare i hela klassen drabbas", skriver nätverket som nu startat en kampanj och en namninsamling för att skapa en förändring.
Fotnot: PT har varit i kontakt med Malin Westling, skolchef i Piteå kommun, som inte tagit del av statistiken och då heller inte vill kommentera den.