– Jag tycker ändå att det är rätt fint, för att vara ett parkeringshus. Det finns lite sittplatser och grönt där på kanten. Men det såg finare ut innan träet blev så grått. Det behöver kanske rustas upp helt enkelt, säger Gustav Bergström.
Vid Stadsberget står Gustav Bergström med hunden Kasper i koppel och blickar upp mot parkeringshuset. Till vardags föreläser och skriver han om arkitektur och byggnadsvård. Han har ägnat en stor del av sitt liv åt att förespråka bevarandet av äldre arkitektur genom restaurering.
Han ställer sig emot när kommunala bostadsbolag och bostadsrättsföreningar byter ut ursprungliga portar, fönster och balkonger mot billigare alternativ som inte håller det estetiska måttet.
– Man gör det såklart för att det är billigare än att restaurera. Sedan är det ändå ingen som bryr sig.
Sedan två år tillbaka bor han i familjehemmet i Hälleström utanför Sjulsmark, som han har restauerat för två år sedan. Han har en delad mening om Piteås centrum som arkitekturfenomen. Det finns ett hus som han tycker sticker ut som extra fult.
– Tegelhuset mittemot gamla Åhléns. Det är ett fint gammalt tegelhus som är så fruktansvärt fult påbyggt. Dessutom har man byggt ett ventilationssystem utanpå fasaden. Alltså det ser "kom och hjälp mig" ut.
Nerför Prästgårdsgatan bär det av hela vägen till T-korsningen vid busstationen. På den tidigare nämnda byggnaden har det lagts till två våningar, vilket går att se om man har ögonen på spänn. Men Gustav Bergström är mest förundrad över valet att lägga ventilationen utanpå.
– Hur gick det här till? Vem godkände det här liksom? För ett år sedan träffade jag stadsarkitekten, och han höll med om att det var fult. Jag tycker inte att det förbättrar stadsbilden, däremot är lägenheterna säkert fina, säger han.
Han är en stark förespråkare för att använda material som går att underhålla. Han tycker att det är en metod som borde anammas i Piteå.
– Underhållsfritt material "peakar" när det kommer ur fabriken, medan underhållsbart material är fint när det är nytt, sedan blir det sjaskigt men det är lätt att återställa. Det går upp och ner helt enkelt.
Nu orkar hunden Kasper inte gå längre, så han hänger i husses armar resten av promenaden. Vidare ner mot Stora Coop och Kust, som avger en typ av orolighet, tycker föreläsaren.
– De asymmetriska fönstren ger det intrycket. För övrigt tror jag att man försöker imitera Stockholm med ett sånt här hus. Det är nästan så att man manifesterar att man har småstadskomplex, jag tycker inte att det bidrar till att staden blir mer intressant.
En grupp byggnader som var väldigt omdiskuterade när de kom var de så kallade "zonområdet" som byggdes under 1970-talet. När de byggdes hade man rivit eller omplacerat många äldre trähus för att bygga på höjden.
– Då var det ett väldigt hatat beslut tror jag, men nu är de kulturarv. Många associerar 70-talet med miljonprojekt och kriminalitet, men det är högkvalitativa byggnader.
Rådhustorget håller föreläsaren högt. Det har en unik egenskap som gör det till ett av två torg i hela Sverige.
– Man har dragit in hörnen på varje kvarter i stället för att inte bebygga ett kvarter. Sedan är trähusen väldigt fina.
Ner mot Norrmalm bär det av. Här finns flera hus med en unik egenskap som experten kopplar till staden.
– Sådana så kallade "pitehörn". De är vanliga här, och är rätt snygga också.