Mitt i stormens öga. Avgående regiondirektör Anna-Stina Nordmark Nilsson mötte pressen i samband med onsdagens regionfullmäktige. "Jag är alltid självkritisk. Det kan gälla alltifrån hur jag pratar med journalister till mitt ledarskap", säger hon.
Under tisdagen kom beskedet att Anna-Stina Nordmark Nilsson kliver av som regiondirektör, efter en period av svarta krisrubriker om vården, viteshot på 10 miljoner kronor (IVO), avbrutna samverkansavtal med vårdfacken och avgångskrav från delar av läkarkåren i länet.
Nordmark Nilsson gav inga kommentarer då men under onsdagens regionfullmäktige – mitt i stormens öga – mötte hon pressen.
Varför avgår du som regiondirektör?
– Därför att det kan finnas de som utför uppdraget bättre. Region Norrbotten ska ha det bästa, och nu finns möjligheten att hitta en kraft som är villig att fortsätta.
Anna-Stina Nordmark Nilsson fick förlängt förordnande sommaren 2021 och skulle ha fortsatt som regiondirektör fram till den sista juni 2023 men hon hade redan påtalat för politiken att hon ville sluta tidigare.
– Min tanke var egentligen att avsluta uppdraget efter valet. För kommer det en ny politisk majoritet, måste de kunna välja sina ledande befattningshavare.
Hur mycket intryck har du tagit av kritiken och avgångskraven från vårdpersonalen?
– Självklart påverkas jag men jag har tagit beslut utifrån verksamheten, att det är viktigt att en ny kraft tar vid och fortsätter arbetet. Det kan inte vänta till efter valet.
Osäker framtid. Anna-Stina Nordmark Nilsson, som fyller 66 år nästa vecka, har ännu inte tagit ställning till erbjudandet om att fortsätta med uppdraget att föra dialog med LKAB rörande processen kring nya Kiruna sjukhus. "Jag har fått ett antal andra förfrågningar också, från andra aktörer, och måste fundera kring dem.
Hon beskriver att stormen de senaste veckorna innebar att för mycket fokus hamnade på henne, snarare än på att få vården att fungera bättre.
– Tiden ska inte ägnas åt mig som person eller åt saker som gjort eller inte gjorts. Fokus måste finnas på patienterna.
Hur har det känts att få all kritik?
– Personligen är det inget som jag har tyckt varit roligt. Däremot, på det professionella planet, vet jag att verkligheten ser ut såhär. När man tar på sig ett uppdrag för en region, då vet man att man kan få lämna vilken dag som helst.
Vilket är ditt ansvar för den skriande bristen på personal och vårdplatser?
– Som regiondirektör har jag det operativa ansvaret, och självklart har vi jobbat idogt med att hitta vårdpersonal. Men precis som i resten av Sverige är det en stor brist nu.
Rekryteringsarbetet har misslyckats. Vad hade ni kunnat göra annorlunda?
– Man kan alltid göra saker på olika sätt. Vi har jobbat idogt med att öppna fler vårdplatser men det har krävt mer personal, och den har vi saknat.
Regiondirektör Anna-Stina Nordmark Nilsson är på väg att lämna sitt uppdrag. "Jag brukar inte fundera så mycket på hur jag vill bli ihågkommen, det får var och en bedöma", säger hon.
Hade ni inte kunnat erbjuda bättre löner till sjuksköterskor och läkare? Borde inte medianlönerna ligga högre?
– Den politiska majoriteten gav oss uppdraget att satsa 100 miljoner kronor för att stärka sjuksköterskornas löner. Under våren har jag även fått i uppdrag att gå igenom läkarnas löner, och min bedömning är att de är konkurrenskraftiga. Samtidigt kanske de borde vara ännu högre.
Hur ser du på dräneringen av personal, med alla sjuksköterskor som flyr till bemanningsföretagen?
– Alla regioner önskar mer egen personal. Samtidigt har det varit viktigt att kunna hyra in resurser utifrån.
Norr Media har de senaste veckorna lyft kritik från flera olika håll rörande bemanningsproblemen. Överläkare Ola Wulf i Gällivare slog exempelvis larm om att den sänkta ersättningen till hyressköterskor, som beslutades hösten 2021, skulle skapa sommarens kris, men utan att få gehör.
Nordmark Nilsson menar att Region Norrbotten tecknade avtal med bemanningsföretag, slutna med övriga tre nordliga län.
– Västernorrland har redan frångått avtalen och haft fri prissättning på hyrsköterskorna och vi har även gjort det inom vissa verksamheter nu.
Hur har du resonerat kring karensreglerna som stoppar många tillgängliga hyrsköterskor i Norrbotten från att återvända till regionen i det akuta krisläget?
– Bekymmersamt men karensreglerna har vi regioner också beslutat om nationellt, och då enades vi om tolv månader.
I en intervju med P1 Morgon i tisdags, innan beskedet om sin avgång, uppgav Anna-Stina Nordmark Nilsson att hon "inte kan garantera patientsäkerheten”, ett uttalande hon inte backar från nu.
– Framförallt lyssnar jag på vår regionchefläkare, vi har en väldigt nogsam struktur kring patientsäkerheten. Samtidigt ser vi redan nu enstaka fall, där patienter drabbas.
Anna-Stina Nordmark Nilsson anknyter till Norr Medias avslöjande om cancerpatienten Torvald Hurula från Korpilombolo som skickades hem från Sunderbyn på grund av en inställd operation.
– Det är ett exempel där vi inte klarar patientsäkerheten. Väldigt allvarligt att vi inte kunde lösa det bättre för honom.
Dessutom finns uppgifter om ett stort missnöje inom högsta ledningsgruppen, dina närmaste bundsförvanter, ända sedan årsskiftet. Hur vill du kommentera det?
– Det måste de som säger detta kommentera själva. Ledningsgruppen har aldrig sagt att de saknar förtroende för mig, utan det har bara handlat om enstaka personer.
Hur har samarbetet fungerat inom ledningsgruppen?
– Jag tycker att vi har haft ett väldigt bra arbete under tuffa former. Cheferna har gjort ett väldigt bra jobb.
Hon vill däremot inte kommentera kritiken rörande sin auktoritära ledarstil, att organisationen hade blivit för toppstyrd och inte tillräckligt tillitsbaserad, vilket kan ha medfört att underlydande topp- och verksamhetschefer har känt att de har saknat mandat att ta egna beslut.
– I så fall är det en fråga mellan mig och respektive medarbetare. Men jag upplever inte mig som auktoritär, utan snarare tydlig.
Vilket är ditt ansvar för att så många toppchefer har slutat på kort tid?
– När jag har pratat med dem, framförallt tre i den högsta ledningen, har det funnits olika anledningar. Framförallt har de erbjudits nya jobb.
Hur har du upplevt stödet från den politiska majoriteten?
– Stödet har alltid funnits när jag har behövt det. Kanske inte alltid vid dörren intill, men då har jag alltid kunnat efterfråga det någon annanstans i stället.
Har du känt dig ifrågasatt?
– Det anser jag inte.
Ditt förordnande går ut i juni 2023 och nu erbjuds du i stället fortsatta uppdrag rörande LKAB-dialogen och Kiruna sjukhus. Tänker du nappa på det?
– Det har jag inte tagit ställning till än. Jag har fått ett antal andra förfrågningar också, från andra aktörer, och måste fundera kring dem. Jag har lovat samtliga att jag ska återkomma tidigast den 1 augusti med besked.
Är du ändå inspirerad att fortsätta förhandlingarna med LKAB och processen rörande Kiruna sjukhus?
– Jag har ju redan ansvar för detta formellt, tillsammans med flera medarbetare. Men besked får vänta till augusti.
Du fyller 66 år nästan vecka. Hur går tankarna där?
– Jag ska nog fortsätta ett tag till, antingen genom externa uppdrag eller i regionens egna verksamheter.
Hur vill du bli ihågkommen som regiondirektör?
– Jag har haft ett uppdrag som har krävt mycket av både mig, mina medarbetare och verksamheten. Men jag brukar inte fundera så mycket på hur jag vill bli ihågkommen, det får var och en bedöma.
Har du någon självkritik rörande din ledarstil och anklagelserna om toppstyrning?
– Det vill jag egentligen inte kommentera. Men jag har jobbat med omställningar i 30-35 år och i offentlig sektor tar de längre tid. Det finns ingen mall, och nu kom pandemin som gjorde att mycket slog halt för att vi självklart tvingades att prioritera arbetet med den.
Finns det ingen annan självkritik från din sida?
– Jag är alltid självkritisk. Det kan gälla en rad olika saker, alltifrån hur jag pratar med journalister till mitt ledarskap.
– Jag pendlar till Piteå varje dag. När jag sätter mig i bilen på kvällen är det alltid saker som dyker upp i huvudet, saker som kanske skulle ha kunnat göras annorlunda. Typiska lednings- och styrningsfrågor. Det finns alltid förbättringspotential, hos alla människor, säger Anna-Stina Nordmark Nilsson.