Hon vill jobba i den krisande sjukvården i Norrbotten men får inte på grund av karensregler. "De stjälper snarare än hjälper regionen. Vi skulle jobba mycket mer hemma om det inte vore för karenstiden", säger bemanningssjuksköterskan.
Karensreglerna för bemanningspersonal har vållat het debatt under pandemin och så även nu när personalkrisen slår hårt mot Region Norrbotten.
Kortfattat kan reglerna beskrivas som att personal som går över till bemanningsföretag inte får hyras in till regionens sjukvård under en period efter att de sagt upp sig. I dag varierar karenstiden mellan olika regioner, från sex till tolv månader. Alla regioner har också, tillsammans med SKR, gått samman i ett gemensamt ramavtal på ett års karenstid från hösten 2023 och framåt.
I Norrbotten gäller redan tolv månader samtidigt som röster höjs för att karenstiden borde ha sänkts på grund av sommarens akuta bemanningsproblem.
– Många regioner kringgår karensreglerna men det gör inte Region Norrbotten. I stället borde de sänka karensen, så att vi kan komma och jobba, säger en bemanningssjuksköterska som vill vara anonym.
Hon hade lång erfarenhet av att jobba för regionen innan hon gick över till den privata bemanningssidan i fjol.
– Jag bor tio minuter från Sunderby sjukhus, jobbade där sedan början på 2000-talet och därför har jag också sett förfallet.
Hur skulle du beskriva ”förfallet”?
– Det blev sämre och sämre varje år, kärvare varje sommar. Hela systemet är ju uppbyggt på att vi ska sälja våra semestrar, alltid jobba extrapass och vara tillgängliga när vi är lediga.
Till slut fick hon nog och sa upp sig från regionen för att i stället börja arbeta för ett bemanningsföretag i Stockholmsregionen.
– De erbjöd mycket bättre villkor och jag fick välja mer själv när och var jag ville jobba.
I dag pendlar hon var tredje vecka ned till Stockholm, där regionen erbjuder boende och betald resa.
– På samma flyg sitter massor med sjukvårdspersonal från länet. Det värsta med att vara långledig är att läsa allt om hur vården krisar i Region Norrbotten, säger bemanningssjuksköterskan.
"En mycket stor efterfrågan på bemanningspersonal över hela Sverige", sa regiondirektör Anna-Stina Nordmark Nilsson till Norr Media apropå personalkrisen i vården i sommar.
Därför reagerar hon också över att regiondirektören Anna-Stina Nordmark Nilsson nyligen uttryckte att Norrbotten har svårt att konkurrera med södra Sverige när det gäller bemanningspersonalen.
– Hur kan hon säga det när vi är massor med bemanningssjuksköterskor som vill arbeta i Norrbotten i stället? Vi känner till lokalerna i Sunderbyn, kan rutinerna och journalsystemet – men problemet är att vi stoppas från att jobba på grund av karensreglerna.
Hon jämför med Region Stockholm som redan har sänkt karenstiden.
– Där är det sex månader som gäller, det var så också under pandemin, så uppenbarligen kan man ändra karenstiden.
Vad blir konsekvensen av de strikta karensreglerna i Norrbotten?
– De stjälper snarare än hjälper regionen. Vi skulle jobba mycket mer hemma om det inte vore för karenstiden.
Hon tycker generellt att debatten om bemanningspersonalen ofta blir alltför negativ.
– Se oss i stället som en resurs, då vi har jobbat på sjukhusen i Norrbotten.
För närvarande råder tolv månaders karensstopp för regionpersonal som har gått över till bemanningsföretagen.
I dag ångrar hon inte beslutet att säga upp sig från regionen och beskriver att hon känner sig mycket mer utvilad mellan passen nu.
– Jag är gladare som människa. Ändå skulle jag kunna tänka mig att återvända till Region Norrbotten om de blev en bättre arbetsgivare, sett till löner, scheman och andra villkor. Det var med sorg i hjärtat som jag sa upp mig. Jag älskade att jobba i Sunderbyn men regionen gjorde det omöjligt att fortsätta.