Det var i söndags som Ambulansförbundets ordförande, Henrik Johansson, slog fast att ambulansberedskapen i Norrbotten är urusel. Johansson hävdade att människor dör i spåren på situationen.
Nu kommer svaret från Kristina Nilsson, verksamhetschef för Region Norrbottens vägburna ambulanssjukvård.
I ett pressmeddelande, där även statistik bifogas, uppger Nilsson att uppdragen tar något längre tid än i övriga Sverige på grund av avstånden. Samtidigt är ambulanserna lediga större del av tiden i jämförelse med andra regioner.
– När vi jämför vilka ambulans- och personalresurser vi har per 1000 invånare så ligger vi väldigt högt jämfört med andra regioner. Ja, faktiskt högst och näst högst bland de vi har kunnat jämföra med, säger Kristina Nilsson.
Ambitionen är dock att anställa fler inom ambulansverksamheten över hela länet, konstaterar hon vidare. Förhoppningen är att övertidsuttaget ska minska och möjlighet till semester och utbildning ska öka.
– På några orter har vi personalbrist, men överlag är ambulanssjukvården en attraktiv arbetsplats, säger Kristina Nilsson som inte delar Johanssons uppgifter att verksamheten var bättre 1988 i jämförelse med i dag.
– På den tiden fungerade ambulansverksamheten mer som en transport till sjukhus. Idag utför vi avancerad vård redan i hemmet och i ambulansen, oavsett om det är en vägburen ambulans eller en ambulanshelikopter. Kompetensen i ambulansen är även helt förändrad.
Kristina Nilsson slår även fast att Norrbotten är en region som lägger mest pengar per utförd körning av patient.
– I våra städer och framförallt i Luleå, är belastningen betydligt större än på små orter. Där behöver vi fortsätta med åtgärder, för att ha en så bra tillgänglighet som möjligt.
Linda Frohm (M), regionråd i Norrbotten, uppger på tisdagen att regionen, innevarande år, satsar 2,4 miljoner kronor i extra utvecklingsmedel för Nära vård, som just rör ambulansverksamheten. En satsning som gjordes även 2021.
– Syftet är att få en ännu säkrare bedömning samt bättre ledning och styrning av ambulanssjukvårdens resurser, säger hon.
Det rör bland annat inköp av medicinsk utrustning, utbildning, anställning av ledningspersonal och att implementera nya rutiner, uppger Linda Frohm.