Stora fönster släpper in förmiddagsljuset genom de tjocka väggarna i det gamla Riksbankshuset på Storgatan i Luleå. I de ljusa, moderna lokalerna sitter ett 20-tal administratörer. Med telefoner och datorer som arbetsredskap utgör de en betydande kugge i dagens vårdsverige.
– Vi är en mellanhand mellan läkare och landsting runt om i landet, förklarar Petter Antti.
Stort nätverk
Läkarjouren i Norrland är veteraner i vårdbemanningsbranschen. Sedan slutet av 80-talet har bolaget byggt upp ett nätverk med uppåt 4 000 svenska, norska och danska läkare, som de kan förmedla till landstingen för kortare eller längre inhopp.
– De jobbar i regel på större sjukhus runt om i landet, till exempel Sahlgrenska och Karolinska. Vi vill att de ska ha en tjänst ute på ett sjukhus, det är en kvalitetssäkring för vår del, säger Petter Antti.
Tar de ledigt från sina tjänster för att jobba via er?
– En del jobbar på sin kompledighet, en del kan vara tjänstlediga och jobba under en period. Det ser lite olika ut, säger Läkarjourens delägare Annika Högström.
Det är ett framgångsrikt företag hon har byggt upp tillsammans med maken Per-Erik Rutfors. Räkenskapsåret 2014/15 omsatte koncernen, inklusive det norska dotterbolaget Narco Polo, drygt 278 miljoner kronor. Rörelseresultatet ökade under året från knappt 13 miljoner till 21,7 miljoner kronor.
Kaos i primärvården
Läkarjouren har avtal med de flesta av Sveriges landsting och regioner. Genom avtalen förbinder sig bolaget att förmedla läkare, och till viss del sjuksköterskor, till ett fast pris. De flesta läkartjänsterna förmedlas inom narkos och ortopedi.
– Men behovet är störst inom primärvården idag, säger Petter Antti.
PT visar en faktura från Läkarjouren till Arvidsjaurs hälsocentral. Priset är 44 520 kronor för en läkare under fem vardagar.
Hur mycket av det går till läkarens lön?
– I stort sett allt, säger Petter Antti.
Enligt Petter Antti har marknaden för primärvårdsbemanning kantrat. Bristen på läkare är så stor att landstingen tvingas anlita bolag utan ramavtal. De bolagen fakturerar mer och kan erbjuda läkarna högre lön, vilket gör att upphandlade företag får svårt att konkurrera om arbetskraften. Att landstingen anlitar bolag utan ramavtal innebär sämre kontroll och ökade kostnader, enligt Annika Högström.
– Det känns inte riktigt rättvist att vi som upphandlade, seriösa bolag ska få skulden för det i debatten, säger hon.
Lösning för glesbygden
Förra året hade Läkarjouren i Norrland en vinstmarginal på 8,4 procent i moderbolaget.
Hur ser ni på kritiken mot att er verksamhet innebär merkostnader för landstinget?
– Vad skulle alternativet vara? Då skulle landstinget rekrytera den här personalen själva och ha kompetenser på alla ställen i landet, stora som små orter. Du ska också attrahera personal och vara en bra arbetsgivare, säger Annika Högström, som menar att landstinget tjänar på att hyra in personal utifrån behov, vid exempelvis planerade operationer.
LÄS OCKSÅ: "De tjänar pengar på vården"
Tyck till
Tankar kring det som framkommer i granskningen? Dela med dig i en kommentar här.