Helikopterolyckan: "Vi vet vad som orsakat olyckan"

Haverikommissionen har en bättre bild av vad som orsakade helikopterolyckan och kan nu ge fler detaljer om haveriet. Samtidigt kämpar den överlevande piloten med att lära sig att gå igen.

Vraket. En man dog, en annan skadades svårt vid den våldsamma kraschen utanför Älvsbyn. Nu har utredarna en bättre bild av vad som gick fel. (Arkivbild)

Vraket. En man dog, en annan skadades svårt vid den våldsamma kraschen utanför Älvsbyn. Nu har utredarna en bättre bild av vad som gick fel. (Arkivbild)

Foto: Jens Ökvist

ÄLVSBYN2017-12-22 08:24

Det var ett rutinuppdrag. Den polska helikopterbesättningen skulle inspektera kraftledningar från luften på uppdrag av Vattenfall den 26 september. Men besättningen hann inte mer än att lyfta från Höghedens flygfält utanför Älvsbyn innan olyckan var framme.

– När haveriet inträffade hade de bara flugit under en minut. De hade varit nere och tankat och flugit strax under en minut, säger Stefan Carneros, utredningsledare vid Statens haverikommission.

Därefter gick något fel. Utredarna har nu kunnat konstatera att helikoptern var på 80 meters höjd då haveriet inträffade. Kraschladdningen var så våldsam att en av piloterna avled, den andre fick livshotande skador. Men haveriets exakta hastighetsförlopp är oklart.

– Det kommer vi att kunna beskriva väldigt väl. Men de har gjort en nödlandning, säger Stefan Carneros.

Haverikommissionen lämnar inga ingående tekniska detaljer om olyckan innan utredningen är klar. I nuläget avslutar de faktainsamlandet innan deras analysarbete börjar. Men utredarna har fått en bättre bild av vad som orsakade kraschen.

– Det har vi. Vi vet vad som har orsakat olyckan – men vi vet inte varför. Det är det som vårt analysarbete egentligen bygger på: hur vi kan hindra att det händer igen.

LÄS OCKSÅ: "Vittnet: Det var en fruktansvärd krasch"

Den överlevande piloten, en man i 30-årsåldern, skadades svårt vid olyckan. Efter att ha varit nedsövd i knappt två veckor fördes han till Polen för vidare vård. I november reste Haverikommissionens utredare till ett rehabiliteringscenter i Polen där piloten kämpar för att bli återställd.

– Piloten var talbar och vid god vigör. Han kommer troligen kunna använda sina ben igen och hade känsel. Han var förhoppningsfull när vi talade med honom i november.

Det piloten minns från haveriet är en pusselbit i utredningen. Ett annat hopp är den datainformation som har säkrats från helikoptervraket. Till skillnad från flygplan finns det inte alltid en svart låda ombord på helikoptrar, vilket annars är till stor hjälp för utredarna. I moderna helikoptrar kan det finnas en "light"-version av svarta lådor – något som inte fanns i den 37 år gamla helikoptern av modell Hughe 369D.

– Det här är en ganska gammal helikopter som inte hade registreringsutrusning. Men däremot finns det navigeringshjälpmedel som har minnen.

LÄS OCKSÅ: "Helikoptern hade flera år på nacken"

Bland annat har en läsplatta och mobiltelefoner analyserats efter att ha säkrats från vraket.

Det finns inga misstankar om arbetsmiljöbrott kopplat till olyckan. Piloterna var anställda av ett svenskt företag som i sin tur hade fått beställningen av Vattenfall.

– Vi fick besked av Arbetsmiljöverket att de inte kunde misstänka något arbetsmiljöbrott. För tillfället är det nedlagt. Men samtidigt håller Haverikommissionen på att utreda det här. Skulle det komma fram något vi inte känner till så är det bara att vi öppnar utredningen igen, säger Christer B Jarlås, miljöåklagare i Östersund.

Utredningen väntas bli färdig före sommaren. I den granskas också räddningstjänstens insats.

– Det är lite för tidigt att uttala sig om det, säger Stefan Carneros.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om