Men det är inte bara de statliga museerna som kämpar med en kärvare ekonomi. Länsmuseet Jamtli kämpar med en allt större underhållsskuld för de 80 kulturhistoriska byggnader de förvaltar. Trots tillskott måste de ändå spara.
Situationen för kommunala museer är på många sätt lika dyster som för de statliga och regionala. Detta gäller exempelvis Piteå museum som på kort tid fått se sin personalstyrka halverad och där den kommunala finansieringen knappt räknats upp genom åren.
Vår nuvarande regering gör krisen svårare. I en översyn av kultursamverkansmodellen, det system som riksdagen använder för fördelning av de statliga kulturpengarna, föreslås att museer och kulturmiljö ska tas bort som egna kulturområden. Enligt Länsmuseernas samarbetsråd riskerar detta att osynliggöra museerna och deras viktiga ansvar för kulturmiljöarbetet i den statliga finansieringen.
Dessutom föreslår man att ta bort stöd till icke-statliga kulturlokaler som idag till stora delar går till regionala och kommunala museer.
Som lök på laxen har regeringen dragit in uppräkningen av de statliga medlen som går till regional kultur. Så i praktiken kommer medlen minska år efter år eftersom kostnaderna fortsätter att öka.
Regeringen planerar även att utöka kultursamverkansmodellen så att kommunerna inkluderas och att fler kulturområden ska omfattas av den. I sig inget dåligt om de hade tillskjutit mer pengar. Men som det är nu så innebär det bara att fler ska dela på en allt mindre kaka.
Allt sammantaget innebär detta en snabb urholkning av finansieringen till våra museer och kulturarv. Ändå åker vår kulturminister Parisa Liljestrand runt i offentliga sammanhang och talar om kulturens och museernas betydelse.
Det är inte trovärdigt. Den regering vi har bedriver en politik som hotar våra kulturarv och museer, som bevarar och förmedlar vårt samhälles historia och minne. De driver en politik som leder till allt hårdare besparingar och nedskärningar.
När staten drar sig undan så ställs det större krav på kommuner och regioner att kompensera. Gör de det? Det enkla svaret är nej. Under förra året var det bara två regioner som ökade sitt stöd till kultur, Norrbotten och Skåne. För kommunal nivå saknar jag siffror men på goda grunder kan man anta att det ser likadant ut som på regional nivå. Ett fåtal ökar men de flesta skär ned.
Det är inte så konstigt heller. Under detta år väntas regioner och kommuner ha ett totalt underskott på 24 miljarder. När skola, äldreomsorg och sjukvård står inför svåra tider och besparingar är det svårt att få rätt i en debatt om en ökning av medel till kulturen.
Men även detta underskott gör sig regeringen skyldig till då de väljer att inte tillskjuta de medel som regionerna och kommunerna behöver. Kristersson väljer att låta våra barn, äldre och sjuka få bära konsekvenserna för en åtstramningspolitik trots att det finns pengar i statens kassakistor.
Det är en fråga om prioriteringar, de vill hellre sänka skatter till varje pris, även om det innebär att Vasamuseet måste tigga pengar från allmänheten för att inte skeppet ska rasa.
Det går inte att ha kakan kvar och samtidigt äta den. Det går inte att fortsätta tala om kulturens, museernas och kulturarvens höga värden samtidigt som man skär ned på finansieringen.
Vissa saker har ett egenvärde, som våra museer och kulturarv, hellre ett Vasa än fler skattesänkningar.