Piteå museum står just nu inför ett tufft ekonomiskt läge och ett stort tapp av personal. Under en kort tid har två av totalt sex anställda slutat, däribland mångåriga museiprofilen Anna Elmén Berg som stått för den forsknings- och byggnadsantikvarisk kompetens vid museet. Utöver det har ytterligare en medarbetare sagts upp. Totalt en halvering av antalet anställda!
Det kommunala stödet till Piteå kommuns eget museum är endast 1,6 miljoner kronor vilket enligt Brith Fäldt, för övrigt den första kvinnan att bli museets styrelseordförande, endast räcker till att betala ut lönerna till de två kvarvarande heltidstjänsterna och en deltidstjänst.
De två tjänsterna som lämnas vakanta dras för övrigt in. Vilket stänger dörren för att museet ska kunna återta den kompetens man förlorat.
Det här är allvarligt. Särskilt i Norrbotten som på allvar fick sin förhistoria och historia erkänd först på 1940-talet i samband med inventeringarna som Riksantikvarieämbetet inledde med början 1942 med anledning av utbyggnaden av vattenkraften. Det var första gången arkeologiskt arbete genomfördes i större skala av utbildade arkeologer. Tyvärr undersöktes endast en marginell del, merparten registrerades endast och dämdes sen över.
Med det vill jag ha sagt att Norrbottens kulturarv, kulturmiljöer, förhistoria och historia förtjänar alla resurser som möjligen kan ges för att förmera och förmedla vår kunskap till norrbottningarna. Främst till våra barn och unga som länge fråntagits möjligheten att lära sig om Norrbottens mer än 10 600 år gamla berättelse. Att känna till sin historia, vare sig det är sin släkts historia, sin gårds, bys, eller kommuns historia är viktigt. Det skapar en trygghet i identitet och en stolthet över platsen vi bor på. Att mitt, och allas våra gemensamma, kulturarv har ett värde.
Utställningen om Gråträskfyndet på Piteå museum visar på vikten av ett kommunalt museum.
Gråträskfyndet gjordes 1897 av två bönder intill sjön Tjautjer. Det visade sig vara ett av de största samiska offerplatsfynden i Norrbotten. Omkring 1300 föremål hittades som visade på kontakter med nuvarande Baltikum, Ryssland och Frankrike och att offergåvor lagts där under mer än 600 år! Många skolbarn har fått se den, förvånas och fascineras över vårt läns rika historia präglad av mångfald.
Denna fantastiska utställning har personalen på Piteås museum gjort med små resurser, enormt arbete och mycket vilja. Något som hade underlättats med ökade ekonomiska resurser från kommunen. Med dagens halvering av budgeten vore den omöjlig.
Ett kommunalt museum är en enormt viktig resurs för att tidigt skapa intresse och lära våra barn om förhistoria och historia. Museerna är en plats där man möter historien, får ställa frågor, uppleva föremål, får ett intresse för livet. Museerna bidrar till känslan av att Norrbotten är en plats vi vill stanna på eller återvända till.
Piteå museum behöver, och förtjänar, mer resurser. Jag hoppas intresset som kommunalrådet Kata Nilsson uttryckt för kulturhistoria kan rendera i mer pengar till museet. Kanske bör man också ta en funderare om museet fullt ut ska övergå till kommunal verksamhet under kultur- och fritidsnämnden.