Om detta rapporterar Piteå-Tidningen i ett flertal artiklar. Kommunstyrelsen, i synnerhet Peter Lundberg, verkar anse att anfall är bästa försvar och försöker misstänkliggöra revisionen istället för att bemöta och hantera den kritik som framförs.
Älvsbyalliansens taktik följer samma gamla hjulspår som tidigare. Det som fortsätter att vara uppseendeväckande är att de kom till makten med ord som transparens, lyhördhet och öppenhet men fortsätter att agera med det motsatta trots upprepade chanser att visa att de lever dessa värdeord.
För med tanke på all den rapportering, all granskning, alla konsulter som tagits in, politiska debatter, namninsamlingar och upprörda medborgare så har den politiska ledningen varken bett om ursäkt, på allvar försökt förklara det som skett eller redovisat några tydliga konsekvenser av misstagen de gjort.
Det enda de gjort är slå ifrån sig, undvika att svara på frågor och misstänkliggöra alla de som framför kritik som bärare av en dold politisk agenda. Inte minst Peter Lundberg (KD) som försökt misstänkliggöra Piteå-Tidningens journalistik och nu alltså försöker undergräva kommunrevisionens saklighet.
Jag förstår att det är tufft för Älvsbyalliansen, att granskningen som följde på de beslut som de drivit igenom som drabbade barn och försatte dessa i ett rättslöst läge och orsakade ett rättshaveri utan dess like i modern tid har varit jobbig. Jag kan absolut förstå att Peter Lundberg, som var den ansvariga politiker som drev igenom beslutet i ett oenigt utskott, uppfattar det som en utsatt period.
Men det handlar inte om dem som individer, det handlar om hur de som ansvariga politiker har utövat den makt, de uppdrag och det förtroende de fått av fullmäktige och ytterst av medborgarna. Det är kommunstyrelsens majoritet, Älvsbyalliansen, med ett personligt ansvar för Peter Lundberg som ifrågasätts för det som skedde. De granskas, kritiseras och prövas för det sätt de använde sin makt.
Revisionen beskriver följande:
"Vår bedömning är att bristerna är av den art och omfattning att vi inte kan utesluta att kommunen kan ha lidit såväl ekonomisk som förtroendeskada samt att enskilda kan ha lidit skada."
Eftersom Älvsbyalliansen hela tiden slår ifrån sig och vägrar ta ansvar för det som har skett så kommer den här frågan att fortsätta dyka upp. Krav och frågor kommer att ställas. De kommer att bli ifrågasatta. Det är helt naturligt och det ligger också inbyggt som en viktig del av vår demokrati.
Det sätt som den politiska majoriteten hanterat och fortsätter hantera LVU-skandalen visar att man inte är uppgiften mogen. Det första steget i någon form av försoningsprocess och återuppbyggande av förtroende hade varit att be barnen om ursäkt. De andra steget hade varit att redovisa åtgärder som visar att de, som förtroendevalda politiker, tar sitt ansvar för det som skett.
Istället får vi ett projicerande, ett krångligt begrepp från psykologin som beskriver en mänsklig försvarsmekanism. Ett försvar som vi personer använder när vi varken vill eller kan erkänna brister, svagheter eller tillkortakommanden. Det är alltid någon annans fel helt enkelt. Är det inte handläggarna på socialförvaltningen, oppositionen så är det media eller kommunrevisionen.
Alla andra gör fel men inte Älvsbyalliansen. Tror inte det håller i nästa val.