Replik
Sveavind via Barbro Grebacken driver en tes att havsbaserad vindkraft Bores Krona i Norrbottens skärgård kan elförsörja planerade nya basindustrier. Där är hon fel ute.
Vindkraft kan absolut vara ett bidrag till elförsörjningen, spara vatten i dammarna för vattenkraften. Detta gäller så länge vindkraften är en liten del av elförsörjningen.
Nu har vi redan passerat detta läge. Installerad vindkraft (effekt) är högre än hela vattenkraftens kapacitet, och mer än dubbla kärnkraftens kapacitet.
Vindkraft kan dock aldrig vara basen för rikets elförsörjning. Problemet med vindkraft är att det kräver dubbla flottor av elproduktionsanläggningar. När det inte blåser producerar vindkraften noll, och det krävs ändå planerbar elproduktion som täcker hela behovet av effekt. Ett elkraftsystem med stor andel vindkraft blir därmed oerhört dyrt.
Vindkraft i hög omfattning är de facto en parasit i elkraftsystemet. Vindkraftsägarna själva tjänar inga pengar när det blåser och elpriset dyker. Och när det inte blåser och elpriset blir högt, då tjänar de förstås inte heller några pengar.
Ägarna av planerbar elproduktion, vattenkraft och kärnkraft och i Europa kol och gas, får täcka upp för vindkraftens dysfunktionalitet, och dessa vindkraftens systemkostnader hamnar på oss slutkunder.
Sveavinds affärsidé är att paketera vindkraftsprojekt med färdiga tillstånd, inte att bygga och äga vindkraftsparker. De slutliga ägarna blir väl liknande kinesiska CGN, ägare av nu konkursmässiga Markbygden ett med lån garanterade av Europeiska investeringsbanken – oss skattebetalare. Även delar av våra pensioner är investerade i diverse vindkraftsprojekt som går i förlust.
De nya planerade basindustrierna i Norrbotten är processindustrier som behöver konstant effekt dygnet runt 365 dagar om året. Vindkraft är givetvis inte någon fungerande elkraftförsörjning – oavsett vad Sveavind och Grebacken påstår.