Missuppfattning om budget för skolmåltider

Ulf Hartman, ordförande fastighets- och servicenämnden och Anton Li Nilsson, ordförande barn- och utbildningsnämnden, svarar på en tidigare insändare om skolmaten i Piteå och behöriga lärare till skolan.

"Göran Dahlén har missuppfattat situationen rörande skolmåltider; det finns inget köp- och säljförhållande mellan fastighets- och serviceförvaltningen samt utbildningsförvaltningen", skriver insändarskribenterna. (Arkivbild)

"Göran Dahlén har missuppfattat situationen rörande skolmåltider; det finns inget köp- och säljförhållande mellan fastighets- och serviceförvaltningen samt utbildningsförvaltningen", skriver insändarskribenterna. (Arkivbild)

Foto: Tomas Oneborg/TT

Insändare2024-06-19 16:27
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Replik

Bemötande rörande skolmaten i Göran Dahléns insändare "Lysande reportage om skolan – så skulle man kunna få fler lärare".

Att få kommuner kan mäta sig med Piteå när det gäller andelen elever som avslutar gymnasiet med godkända betyg är imponerande och något vi ska vara stolta över, precis som den högkvalitativa undervisning som skolpersonalen i grundskolan levererar. Vi vet att skolmaten bidrar till dessa framgångar genom att vara näringsriktig, kvalitetssäkrad och välsmakande, vilket ger eleverna den energi de behöver för att tillgodogöra sig undervisningen. 

Göran Dahlén har missuppfattat situationen rörande skolmåltider; det finns inget köp- och säljförhållande mellan fastighets- och serviceförvaltningen samt utbildningsförvaltningen. Budgeten för skolmåltiderna ligger under fastighets- och servicenämnden (FSN) och budgeten för undervisning ligger under barn- och utbildningsnämnden. Politiken har gett uppdraget till FSN att ansvara för huvuddelen av kommunens kostverksamhet däribland skolans måltider. I det ingår att uppfylla kraven i skollagen som säger att elever i grundskolan ska erbjudas näringsriktig och kostnadsfri skolmåltid. För detta erhåller FSN en budget, ett ramanslag, vilket inte på något sätt har med ett köp- och säljförhållande att göra. Det innebär att en förändring av FSN:s budget rörande skolmåltiderna inte påverkar skolans resurser för undervisning. 

Göran Dahlén nämner att jämförelser med rikssnittet kan vara missvisande och att man bör jämföra med kommuner med liknande struktur som Piteå. Detta är en viktig poäng, det är även viktigt att veta vad som ingår i statistiken. Fastighets- och serviceförvaltningen har god kontroll på de kostnader som finns för att producera, leverera och servera måltider i våra skolor. Vi har dock inte tillgång till detaljerna i andra kommuners statistik och utbud, vilket innebär att vi inte kan vara säkra på att jämförelsen är korrekt.

Skolmaten i Piteå kommun håller hög kvalitet. Eleverna får minst två maträtter att välja mellan varje skoldag, en rik salladsbuffé, smörgås och dryck. Vi är stolta över de måltider som eleverna erbjuds, vilka ger alla elever goda förutsättningar att klara av skoldagen och ta till sig undervisningen.

Måltidsservice har strategiskt fokuserat på att erbjuda hållbara måltider. Andelen lokalproducerade livsmedel har ökat kontinuerligt, där mer än 30 procent av de inköpta livsmedlen kommer från Norr- eller Västerbotten. Andelen ekologiska produkter har ökat och utgör knappt 20 procent. Måltidservice har länge prioriterat svenska livsmedel, och en analys av SILOs statistik visar att Piteå kommun har en högre andel livsmedel med svenskt ursprung än genomsnittskommunen. Detta är förstås viktigare än någonsin, inte minst utifrån ett säkerhets och beredskapsperspektiv. 

Ulf Hartman, ordförande fastighets- och servicenämnden

Anton Li Nilsson, ordförande barn- och utbildningsnämnden