Läser i måndagens PT om kvinnojouren Lillasyster och deras ansökning om ekonomiskt bidrag från Piteå Kommun. Jag blir oerhört bestört och arg när jag läser det förslag som kvinnojouren Lillasyster får av kommunen, att "kvinnojouren beviljas startbidrag med 300 000 som andra föreningar får för att komma igång."
Kvinnojouren Lillasyster är inte som "andra" föreningar, det är en förening som kan rädda liv, hjälpa kvinnor och barn tillbaka till ett anständigt och våldsfritt liv! Hur kan man ens göra en jämförelse?
Men tyvärr, precis som Tina Sandström säger, så förväntas det (fortfarande år 2022!) att kvinnor ska jobba ideellt trots att de jobbar mot det största samhällsproblemet. Hur många kvinnojourer har inte blivit tvingade att stänga?
Och när Tina berättar att även unga kvinnor söker sig till kvinnojouren Lillasyster för stöd och svar på frågor, ja då förstår man ännu mer hur stort behovet är.
2021 anmäldes 57 600 misshandelsbrott varav 81 procent av kvinnorna var i nära relation eller bekant med gärningspersonen. Och det var bara de som anmäldes!
Kvinnojourer behövs och måste finnas, det är tragiskt, men nu är det så, och visst vill man väl bo i en kommun som man stolt kan säga fullt ut stödjer en förening som räddar och hjälper kvinnor och barn?
Tack kvinnojouren Lillasyster för att ni finns, vilket borde vara en självklarhet att ni ska fortsätta göra!
Annika Gaudet