Vi moderater beklagar att socialdemokraterna och vänstern på alla sätt vill misstänkliggöra friskolor och som vi förstår så gör man allt för att försvåra för deras existens.
Faktum är att när den kommunala skolan lämnade Piteås landsbygd i bland annat Sikfors och Hemmingsmark har friskolan klivit in som ett alternativ som bidragit till att hålla landsbygden levande och vi tror att barn och föräldrar i dessa skolor är mycket nöjda över att friskolor tillåts.
Nu senast har Hanna Bergstedt i en ledare i Piteå-Tidningen 16 juni kommit med direkta felaktigheter för att misstänkliggöra friskolor.
Först om att sittande regering vill skära ner anslagen med 2 miljarder. Det stämmer inte. Statens bidrag till skolan är i år den största på 20 år, mätt i löpande priser, och det tredje största under samma period i fasta priser. Samtidigt utgör statens bidrag till grundskolan bara 8 procent av den totala budgeten. 92 procent står kommunen för. Det är alltså hos kommunpolitiker det huvudsakliga ansvaret ligger och det är kommunens styrande som bättre behöver prioritera skolan.
Det Hanna skriver om realgymnasiet i Trollhättan stämmer inte. Gymnasieskolan hade djur men hyrde också in sig hos externa stall. Utbildningen är mycket uppskattad bland elever och anses i branschen hålla hög kvalitet. 84 procent av eleverna har jobb 6 månader efter avslutad utbildning.
Hanna skriver också om att skolkoncernernas huvudfokus är vinster till sina ägare. Om det därmed levererar dålig utbildning så tycker vi att de skall läggas ner. Alla skolors huvudsakliga uppgift skall vara att ge en god utbildning och därmed en bra start i livet för barn och ungdomar. Man skall inte kunna tjäna pengar på att leverera en dålig utbildning och de skolor som gör det skall läggas ner.
Vad som är viktigt att uppmärksamma är att 84 procent av friskolorna inom grundskolan har endast en eller två enheter. När socialdemokraterna och vänstern misstänkliggör friskolorna så är de alltid de fåtal stora koncernerna de framhåller.
Det är på 113 kommunala grundskolor i landet som över 30 procent av eleverna inte når gymnasiebehörighet.
Det är heller inte sant att friskolor skulle välja bort en viss typ av elever. Det finns mycket framgångsrika friskolor i några av Sveriges värsta utanförskapskapsområden och många fristående resursskolor jobbar enbart med elever med psykiska eller fysiska funktionsnedsättningar.
Hanna skyller också betygsinflationen på friskolor, men glädjebetyg förekommer enligt forskningen på friskolor och kommunala skolor i ungefär samma utsträckning och glädjebetyg fanns också innan friskolornas inträde.
Handelshögskolan har slagit larm om betygsinflation och bland de gymnasieskolor som uppmärksammats finns både friskolor och kommunala skolor.