Kommers eller kunskap – hur ska regeringen ha det?

När kommunpolitikerna har ågren över vad de ska skära ner på, rektorer och lärare funderar hur de ska kunna leverera sitt uppdrag säger regeringen att kommuner och regioner måste prioritera.

180517 Barbara Bergström, grundare för Engelska skolan, besöker på moderskolan i Gubbängen den 17 maj 2018 i Stockholm.
Foto: Anna Tärnhuvud / BILDBYRÅN / Cop 141

180517 Barbara Bergström, grundare för Engelska skolan, besöker på moderskolan i Gubbängen den 17 maj 2018 i Stockholm. Foto: Anna Tärnhuvud / BILDBYRÅN / Cop 141

Foto: Anna Tärnhuvud

Ledarkrönika2023-06-16 05:00
Detta är en ledarkrönika. Piteå-Tidningens ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Samtidigt väljer regeringen att skära ner anslagen till med två miljarder. Till förmån för sänkt skatt för höginkomsttagare á 13 miljarder kronor. Det är också en prioritering.

Det finns ytterligare bekymmer där regeringen kunde hjälpa skolorna. Konstruktionen av skolpengen gör att kommuner med friskolor tvingas att överkompensera friskolor för kostnader som skolorna inte har och detta gör att de kommunala skolorna får mindre resurser.

Exemplet friskolan i Trollhättan: Begärde en skolpeng på 219 000 kronor per elev och år. Enligt skolverkets riksprislista, som baseras på naturbruksskolors omkostnader för bland annat stall, djur och utrustning. Problemet var bara att skolan inte hade några djur.

Pengarna kan till exempel istället användas av koncernen för att ha som startkapital för nya skolor i andra delar av landet.
Problemet är alltså att skolkonserternas huvudfokus inte är utbildningen till eleverna utan vinster till sina ägare. Att de dessutom genom att ge ut glädjebetyg för att attrahera fler elever gör det än mer uppseendeväckande. Högskolor och universitet reagerar nu mot att det skapar problem vid högre utbildning då kunskapen inte lirar med de meritvärden som eleverna sökt in på.

Alla borde fatta att det här är orimligt! Tur är att det går att göra något åt. Det behövs inte ens utredas för det är redan gjort!

Men nej. Att Moderaterna med sina nära kopplingar till friskolekoncernernas ägare och sin syn på marknaden inte vill förvånar kanske inte. Men det finns ju andra partier som faktiskt säger att de är emot. Ändå valde samtliga att rösta ner den förra Socialdemokratiskt ledda regeringens förslag om en mer likvärdig skolpeng så att ersättningen bättre överensstämmer med det ansvar varje skola har. Detta hade kunnat börja gälla från 1 juli 2022, nu vill regeringen istället utreda ytterligare. Jag förstår värdet av utredning, det är inte så att jag inbillar mig att en ny lag kan snytas fram ur näven då blir det som med el-stödet. Pannkaka av allt.

Men nu finns det faktiskt färdigt utredda förslag som skulle kunna stoppa läckaget i systemet, därför framstår ytterligare utredning mer som ett sätt att täcka över sprickorna mellan regeringspartierna.

Socialdemokraterna går fram med ytterligare förslag, där bland annat krav på redovisning på enhets nivå finns med. Det innebär mer administration och i grunden är jag skeptisk till att lägga mer administration på skolorna, de borde snarare ha mindre av den varan. I synnerhet lärarna. Nu ser vi inte vart skattepengarna tar vägen.

Även de partier som inte vill se de vinstförbud borde vilja att pengarna ska gå till elevernas skola som håller i utbildningen. Utbildningsminister Lotta Edholm vill tillsätta en betygsutredning men vill inte säga något om kopplingen mellan den marknadsstyrda skolan och glädjebetygen som bevisligen underminerar den svenska skolans resultat. Det stod klart efter riksdagens frågestund där Linus Sköld (S) från Älvsbyn ställde frågor till ministern. Han konstaterar att betygen handlar om ungas möjligheter i livet och att det inte är rimligt att ha som handelsvara.

Det är lätt att instämma i synnerhet med tanke på de elever som har de tuffast i skolan som både får mindre resurser och inga glädjebetyg då de sällan återfinns i friskolorna som gör sitt bästa för att inte ta emot elever med särskilda behov.