För några veckor sedan reste jag tillsammans med ett dussin andra ungdomar till ett land jag aldrig trodde jag skulle besöka, nämligen Tanzania. Vi anlände på Mbeyas flygplats och äventyret började direkt.
.
Här kommer ett utdrag ur min dagbok från första dagen då jag helt enkelt inte kan förklara det bättre nu än vad jag gjorde då: ”Första dagen i Tanzania har passerat och huvudet är fullt av nya intryck. Livet i Tanzania är så olikt livet vi lever i Sverige. Det var först när jag kom hit som jag insåg hur färglöst Sverige och speciellt Piteå är. Både folket och staden, i vart fall med tanke på kläderna.
Här är det människor överallt, hela tiden. Det var det första jag la märket till när vi satt i våran safaribuss på väg från flygplatsen till barnhemmet vi bor i nu. Jag såg människor bygga tegelhus med endast muskelkraft, jag såg kvinnor bära stora saker på huvudet samtidigt som de hade barnet på ryggen och en kruka i handen, snacka om kontroll? Så mycket liv överallt.".
.
Resan var helt fantastisk men favoritdagen var helt klart den nionde mars, närmare sagt min födelsedag! Alla andra dagar hade vi åkt runt och träffat olika människor och sett hur staden vi befann oss i såg ut, men just denna dag var annorlunda.
Vi bodde på en strand i små hyddor och tog det lugnt in princip hela dagen. Sjön vi badade i var varmare än vad sjöar någonsin kan bli i Sverige, och bergen som stäckte ut sig bredvid oss var så vackra att de nästan såg overkliga ut.
.
Det kunde vara komplicerat att anpassa sig till kulturen ibland, speciellt när klädkoderna var strikta och toaletterna bara var ett hål i marken.
De har även mycket mer närkontakt i Tanzania än vad vi har i Sverige vilket blev som en liten chock i början, men efter ett tag kom vi in i deras rutiner. Språket var också ovant förstås men vi lärde oss med tiden. I slutet av veckan kunde i alla fall jag nämna vad jag hette, hur gammal jag var, hälsningsfraser och allt som fanns på frukostbordet på Swahili.
.
Om ni får en chans som denna – ta den. Jag är evigt tacksam över mitt val.
Det är galet hur mycket jag hann uppleva på endast en vecka. Resan har förändrat mig som människa och min syn på framtiden. Om jag kunde resa till Afrika i en sådan ung ålder, vad kommer inte jag kunna åstadkomma i framtiden då? Möjligheterna är oändliga. Samt, med många nya möten i Tanzania kom många nya kontakter i telefonen.
Ganska roligt faktiskt, de kan skriva lite underliga saker då och då …