Vi var totalt sex tjejer och två musiklärare från Piteå som åkte tillsammans till Frosinone i Italien. När vi kom fram blev vi genast bjudna på middag, med inte bara tre utan fyra (!) olika maträtter. Vi märkte sedan att det är så de gör i Italien. Det var alltid två eller mer rätter till både lunch och middag. Herregud vad vi åt mat den veckan.

På dagarna övade vi från nio till fem. Vi blev ihopsatta i nya grupper där man spelade tillsammans med italienare, polacker och svenskar. Till en början var det nervöst då de flesta vi spelade med var riktigt talangfulla. En stor del av projektet innebär även improvisation vilket gjorde det ännu läskigare – då vet man aldrig hur det kan bli. Lärorikt var det dock. Allt avslutades med en gemensam konsert för allmänheten.

Förutom att öva fick vi se Monte Cassino, ett ställe som blev illa bombat på andra världskriget. Där fanns både underbara vyer och intressanta historier. Platsen låg på toppen av ett högt berg, och må jag säga vilken spänning det var att åka upp dit. Italienare är redan galna i trafiken, så att köra upp för ett berg på en smal väg var inte det roligaste jag varit med om. Utsikten gjorde det dock värt det.

Artikelbild

| VYER. Här är vi på upptäcksfärd på monte cassino.

Lite smått sorgligt kändes det när vi skulle resa hemåt. Vi hade träffat så mycket härliga människor som vi blev tvungna att säga hejdå till. Jag tror till och med några av mina kompanjoner från Piteå blev lite småkära i polackerna, så för dem var det extra tråkigt. Ingen längtade heller tillbaka till skolan. Med andra ord skulle vi gärna stannat ett litet tag till.

Är det inte fantastiskt att vi fått chansen att delta i detta utbyte? Att Musik och dansskolan har fått skicka elever till andra länder för att de ska spela musik tillsammans med andra unga jazzintresserade. Heja kulturen i Piteå! Nu har vi kontakter i både Italien och Polen som välkomnar oss med öppna armar om vi vill komma igen. Galet ändå hur inspirerad man kan bli av andra människor. Jazz är så coolt.