n Det är med träningskläder på kroppen, gevär på ryggen och bra fart i benen som de möter mig vid skjutvallen på Lindbäcksstadion.
Förmiddagen är ruggig och vi går in i en stuga för att slippa det gråa vädret samt för att diskutera skidskytte, utveckling och drömmar.
Stämningen är glad och det lilla rummet fylls snabbt av skratt. Framför mig sitter 19-åringarna Hanna Öberg från Svensbyn och Anna Magnusson från Hemmingsmark. Skidskyttet började för dem, likt för de flesta andra skidskyttar, med längdskidor.
– Mamma och pappa köpte skidor till mig när jag var typ två år, så jag har nästan alltid åkt längdskidor, säger Hanna.
– Jag började åka skidor i klubb när jag var sex år. Alla i den åldern i Hemmingsmark åkte längdskidor, skrattar Anna.
500 träningstimmar i år
När Hanna och Anna blev omkring tio år gamla började de tävla i skidskytte istället för i längdskidåkning. Idag går de skidskyttegymnasium i Sollefteå.
– Det är som en skidklass. Vi går i en vanlig skola men är skidgymnasieelever. Det innebär att vi har schemat upplagt på ett annat sätt, säger Anna.
– Gymnasieutbildningen är fyraårig, fyller Hanna i.
Tanken med den fyraåriga utbildningen är att skidelev-erna ska ha mindre ”vanliga” ämnen i trean och fyran än i ettan och tvåan, och därmed få mer skoltid till att träna. Just nu är Anna och Hanna inne på det fjärde och sista året på gymnasiet och i deras skolschema är två förmiddagar och två eftermiddagar avsatta för träning. Utöver skolan tränar de naturligtvis mycket mer.
– Under det här året kommer vi att träna ungefär 500 timmar, säger Hanna och tillägger därefter:
– Då är inte styrke- eller skytteträning inräknat.
I år kommer Hanna totalt att skjuta ungefär 15 000 skott och Anna strax där under. Konditionsträningen kan variera från 7 timmar per vecka, till 25 timmar.
– Ibland är man ganska nerkörd. Man vaknar på morgonen, äter frukost, tränar första passet, äter lunch, sover middag, äter lite till, tränar andra passet, åker hem, äter middag. Man kan inte tro att man ska klara av att träna så mycket utan att äta bra och vila mycket, säger Anna.
Tävlade i JVM
Både Anna och Hanna tävlade i år i junior-VM i Vitryssland. Hanna blev som bäst trettonde på distanstävlingen och Anna blev som bäst sexa på sprinten. I år har Anna även gjort debut i världscupen och i VM i Finland där hon var med och knep en nionde plats i damstafetten.
– Jag har varit sjuk en del den här vintern och inte kunnat tävla så mycket, men jag lyckades ta mig till JVM och gjorde ett helt okej lopp, säger Hanna.
– Ja, jag och Hanna har haft lite olika säsonger. Hanna har haft lite mer problem. För mig har det flutit på rätt bra, säger Anna.
Nästa år blir deras sista junior-VM eftersom juniorgränsen är 21.
– Då blir det medalj, säger Anna bestämt och skrattar.
”Man drömmer om medaljer”
I vår tar de båda studenten och flyttar till Östersund för att fortsätta satsa på skidskyttet. När jag frågar om deras långsiktiga mål tvekar de inte.
– Man vill ju vinna tävlingar och komma på pallen, säger Hanna.
Anna håller med och väger noggrant sina ord innan hon säger:
– Det är klart att man har en dröm om att lyfta skidskyttet i Sverige, sporten är ju lite sval just nu. Man har ju drömmar om att bli den där som folk sitter och hejar på. Man drömmer om medaljer.