Pehr Brandell, som föddes i Håkansö hade flera variationer av sitt förnamn. Han benämns förutom Pehr som Per, Petrus och även Petter. Uppväxten skedde i ett gudfruktigt hem, på hemmanet ”Rommelsdal”, eller Håkansö 13.
Vid dansgillet i Porsnäs – traditionen utpekar Ottergården även om det inte finns något skriftligt belägg för detta – skall Brandell ha stannat upp under festligheterna. Efter att ha betraktat dansen skall han sedan ha utbrustit: Gud! Hur länge skall du väl tåla denna syndalevnad, som så fullkomlig liknar Israels dansande och bullrande kring guldkalven? Hur är det möjligt att det straff varmed det hotades skall undgå oss?
Brandells agerande tycks ha gjort djupt intryck på många av de församlade ungdomarna, vilka också tog avstånd det världsliga och lät omvända sig.
Väckelsen tog sig bland annat uttryck i ett intensivt läsande av Luthers skrifter och skapade ett spänningsförhållande med kyrkan och dess präster. En spänning som ledde fram till en urladdning vid ett husförhör som den tjänstgörande prästen Johan Risberg höll i Håkansön 1811. En yngre bror till Pehr Brandell, Olof, lär då ha tagit till orda – och präglad av de tankar som nyläseriet förde fram – ifrågasätta prästen renlärighet. Detta i anledning av en predikan som prästen hållit en kort tid före. En anklagelse som kyrkan ansåg var högst allvarlig och ärendet gick faktiskt så långt som till Domkapitlet. Prosten i församlingen, Jonas Nordvall, försökte få ärendet ur världen och agerade heller inte i frågan varför saken utagerades utan vidare strider.
Johan Risberg hamnade senare som präst i Nysätra. Där kom han i kontakt med en av Porsnäsväckelsens pionjärer, Anders Rosenius med rötter i Rosvik.
Brandell, som onekligen haft en stor betydelse för svenskt fromhetsliv, fick under sina ungdomsår hemma i Porsnäs stöd för den ”sanna evangeliska” lärans utbredande av en soldat Stålberg och en muraregesäll Lundström. Till denna inre krets anslöt sig även Pehr Brandells yngre broder Olof.
Som en av ledarna på det andliga området, på uppmaning av bland andra sina trosfränder, lämnade Brandell sysslan som bonddräng och beslutade sig för att studera. Församlingens kyrkoherde Jonas Nordvall var en av pådrivarna och uppmuntrade honom att studera till präst. Brandell påbörjade sina studier vid Piteå trivialskola och hade där en betydligt yngre klasskamrat, Christoffer Jacob Boström.
Genom ekonomiskt tillskott från olika håll och genom att undervisa andra elever drygade han ut inkomsterna för skolgången och kunde därmed också vinna inträde vid gymnasiet i Härnösand och slutligen studentexamen. Sedan bar det av till Uppsala för studier vid Samuel Ödmans prästseminarium.
Pehr Brandell prästvigdes för Uppsala stift 1812 och fick sedan sin första tjänst i Högsjö, utanför Härnösand, för att sedan förordnas till präst i Nora och Skog, i samma stift. Nora blev sedan Pehr Brandells andliga centrum under hans verksamhetstid där. Han var även en tid präst i Ullånger.
Han gifte sig och blev far till 13 barn. Åtta söner och fem döttrar, av vilka fem av barnen avled som små. Två av sönerna blev präster. En av dem, Petrus, som var kyrkoherde i Nordingrå, avled på sin 100-årsdag. Den andre, Simon, blev kyrkoherde i Skellefteå.
Pehr Brandell samlade stora skaror av folk vid sina predikningar. Det berättas om fyllda kyrkor. Han hade ständigt sökande personer omkring sig. Han hade en stor andlig betydelse och en hel del legender har uppkommit runt hans person.
Drabbad av sjukdom reste Pehr Brandell 1840 till Stockholm för att söka vård och kom där i kontakt med metodistpastorn George Scott i Bethlemskyrkan, en kyrka där han för övrigt predikade vid byggnadens invigning. Något som ledde till att han anklagades för irrlärighet och dragning åt metodismen och därmed svikit sin plikt mot sin lutherska kyrka. Biskop Franz Michael Franzén i Härnösand försvarade då sin präst.
Sextio år gammal avled Brandell år 1841.
Pehr Brandell gav impulser till andliga väckelser även utanför Ångermanland. Bland annat bidrog han till att påverka laestadianismen.
När Lars Levi Laestadius skulle avlägga sin prästexamen kom han i kontakt med en samekvinnan Maria som sökt efter frid och då kommit till Nora för att lyssna till Pehr Brandells predikningar. Mötet med Maria blev för Laestadius en vändpunkt i hans liv och när han kom hem till Karesuando blev han väckelsepredikant.
Svensk kyrkotidning skrev bland annat följande nekrolog om Brandell ”Vad den ovanlige Schartau på sin tid var i södra Sverige, det var den lika ovanliga Brandell i norra. Det var en anderiktighet, en värme, en klarhet, en vältalighet som framkallade bilden av de gamla tidernas Chrysostomus och Augustinus”.