Fredrik Nilsson, PDOL
Året var 2013 och Piteå dansar och ler hade problem. Festivalen höll på att blöda ihjäl ekonomiskt och den dåvarande festivalgeneralen hade tröttnat på jobbet. I ett annat hörn av stan satt Fredrik Nilsson. Han hade också problem. Efter några slitiga år som VD och delägare på Challenge Sportsbar hade han sagt upp sig för att undvika utbrändhet och få mer tid med familjen. Baksidan var att han bränt alla pengar och saknade jobb. När PDOL:s styrelse bad om ett brainstormingmöte för att se över festivalens framtid möttes de tu. När frågan lyftes om det fanns någon närvarande som kunde ta över jobbet som festivalgeneral pekade flera i rummet på Fredrik Nilsson. Resten är modern PDOL-historia.
– Jag funderade i en dag och sa sedan att ”okej, vi kör”. Jag har väl blivit något av en ja-sägare. Jag hade gjort nattklubbsevenemang och trodde inte att det skulle vara så svårt att driva en festival. Jag hade ingen som helst aning vad jag gav mig in på. Jag insåg inte hur mycket jobb det skulle bli. Hade jag vetat det hade jag aldrig sagt ja till jobbet, säger han med ett skratt.
Så kom det sig att Fredrik Nilsson den 1 mars 2014 jobbade sin första dag som PDOL:s festivalgeneral. Smekmånaden blev väldigt kort. Festivalen hade backat flera miljoner under fiaskoåret 2013 och för att rädda skutan krävdes djupgående åtgärder. Fredrik Nilsson insåg snabbt att han mycket väl kunde komma att gå till historien som dödens festivalgeneral.
– Jag insåg att om det här går åt helvete så skulle jag varit festivalgeneralen som fick PDOL att gå omkull. Den personen ville jag inte vara. Jag jobbade dygnet runt första tiden för att försöka få ihop det, berättar han.
Jag insåg att om det här går åt helvete så skulle jag varit festivalgeneralen som fick PDOL att gå omkull.
Fredrik Nilsson
Festivalgeneral
Om Fredrik Nilsson skulle kunna rädda PDOL som varumärke och festival från att gå under fanns bara ett val: att förändras. Men förändringar gör ofta ont.
– Jag visste att jag skulle få ett djuriskt motstånd i Piteå, där alla jag känner kommer säga att ”det var bättre förr”. Så var det också under de första åren. Jag förstod att vi inte kunde fortsätta med ett inhägnat område. Jag förstod också att jag inte skulle kunna boka de stora artisterna. Vi räknade och räknade och den enda kalkylen som höll var en festival med ett öppet område och ett annorlunda utbud. Trots att jag visste att det var den enda vägen att gå så var det ändå jobbigt. Alla kom bara ihåg hur det hade varit, säger han.
Han sticker inte under stolen med att de många negativa kommentarerna varit sårande och svåra att hantera, speciellt under de första åren som festivalgeneral.
– I början läste jag alla kommentarer och det blev väldigt personligt. PDOL är som mitt andra barn. Man blir stött om någon säger att ens barn är dåligt eller fult. Det är klart man tar illa upp.
2014 tog Fredrik Nilsson över en festival som stod på konkursens brant. Trots att han gick in i jobbet med full energi förstod han att många skulle ha synpunkter de förändringar festivalen stod inför. Här visar han en karta över det nya området som lanserades 2014.
Piteå dansar och ler 2024.
Ett alternativ hade varit att skrota Piteå dansar och ler och istället lansera en ny festival under nytt namn. Man hade då sluppit det tunga arvet från festivalens glansdagar, men man hade också förlorat det starka varumärket som för många svenskar blivit synonymt med Piteå. Fredrik Nilsson bestämde sig för att behålla varumärket PDOL och istället låta festivalen genomgå en smärtsam förvandling. Istället för att försöka härma live-musikens glansdagar började Fredrik Nilsson resan med att förvandla PDOL till en familjefestival. En inte okomplicerad väg att gå enligt honom själv.
– Arrangerar man Sweden Rock så vet man liksom att det är rock som gäller. På PDOL ska vi pleasa Clara 8 år, Anders 75 år och Sofia 30 år. Det är det som är utmaningen, att hitta något för alla. Jag kommer inte att kunna göra all nöjda, men jag tycker det är viktigt att vi har kvar en festival i Piteå som har en tradition och som riktar sig till både familjer och turister.
Varför bokar ni inte en massa stora artister längre?
– En enda större artist i Hooja-stil kostar någonstans mellan 500 - 800 000. Vår artistbudget är på totalt 300 000. Artister har också blivit mycket dyrare. Om gamla PDOL hade en artistbudget på 10 miljoner så kostar samma artister i dag minst 30 miljoner. Med våra scenytor skulle det innebära att vi skulle behöva ta runt 5000 kronor i inträde för att gå runt. Det är inte rimligt.
Att åter hägna in stan och börja ta betalt för inträde tror Fredrik Nilsson inte heller på.
– Stan byggs om varje år. Vi får mindre och mindre markupplåtelser för fria ytor. När Stora Scenen var på Byxtorget fanns där inga träd. Om vi ska göra ett inhägnat område måste vi flytta festivalen utanför stan, men då tycker inte jag att det blir Piteå dansar och ler. PDOL för mig är en stadsfestival och folkfest. Den måste leva kvar inne i stan. Det är hela charmen med PDOL.
Fredrik Nilsson älskar musik och kommer själv från punk- och hårdrockskulturen. Han blir sällan star struck men när punkbandet Dia Psalma kom tillbaka till PDOL kunde han inte hålla sig. "Det är enda gången jag frågat om en autograf", säger han.
Dia Psalma är ett av Fredrik Nilssons egna favoritband och enda bandet han bett om en autograf. Här från PDOL-spelningen 2017.
När vi nu dricker kaffe på stan har ett decennium gått och Fredrik Nilsson firar 10-årsjubileum som festivalgeneral. Någon festivaldöd har det inte blivit. PDOL lever och har hälsan. Under sina tio år har Fredrik Nilsson enligt egen utsago testat sig fram, vilket lett till många bra beslut men också en hel del dåliga.
Vilket är det sämsta beslut du fattat?
– Jag har nog tagit en hel del dåliga beslut. Det första året var sådär. Jag såg en chans att dra in lite mer pengar, så jag tredubblade antalet marknadsförsäljare på området. Jag var ny och hade ingen aning om hur många t-shirtförsäljare man kan ha innan det blir för många som säljer samma saker. Vi hade haft runt 16 och jag bokade nog in typ 40. Folk var så arga, det var galet. Och butiksägarna på stan var arga, vilket jag i dag har full förståelse för. Skyltfönster täcktes och folk kom inte in i deras butiker. Jag ville bara gråta. Alla var så arga på mig, skrattar han.
Jag visste att jag skulle få ett djuriskt motstånd i Piteå.
Fredrik Nilsson
Festivalgeneral, PDOL
Som festivalens ansikte utåt består hans arbetsuppgifter av både högt och lågt. Själv beskriver han sig som en fixare. Under åren har det blivit många möten med Piteåborna och Fredrik Nilsson säger själv att han aldrig struntar i att svara i telefon, vilket han ibland leder till mindre trevliga möten. Exempelvis när en hyresgäst utanför stan fått sin trapp nedspydd och tyckte att det är Fredrik Nilsson fel.
– Det ringde en kvinna från Annelund en söndagmorgon. Någon hade spytt i hennes trappuppgång och hon tyckte att det var PDOL:s fel. Jag försökte ju förklara att jag inte kan ansvara för var PDOL-besökare går när kvällen är slut men jag insåg också att det var en strid jag inte kunde vinna. Så jag åkte faktiskt dit med en skurmopp och skurade upp hennes nedspydda trappuppgång. Det slutade med att hon var väldigt nöjd, säger han skrattande och tillägger:
– Det betyder däremot inte att jag kommer att ta på mig att städa alla nerspydda trappuppgångar. Det vill jag tillägga.
Rollen som festivalgeneral har också kommit med mörkare episoder. Mordhotet han mottog 2017 gjorde honom obekväm och är en av de få gånger han känt sig tvungen att kontakta polisen för sin egen säkerhet. Ironiskt nog var det också mordhotet som ledde till att Fredrik Nilsson kunde vara behjälplig med att klara upp ett inbrott i en helt annan kommun.
– Jag hade nekat en försäljare marknadsplats och han skickade ett mordhot på Facebook. Då var jag lite skraj. Vi fick kontakta polisen. Några veckor senare såg jag honom på Efterlyst. Då hade han gjort ett inbrott i Haparanda och hamnat på en övervakningskamera. Jag hade kvar meddelandet på Facebook komplett med hans namn och bild, så jag ringde in och tipsade Efterlyst.
Snarare än sin egen säkerhet är det andras säkerhet som han säger ligger honom närmast.
– Det är det värsta. Om någon blir våldtagen eller misshandlad eller på annat sätt råkar illa ut på PDOL. Det är det jag är mest rädd för faktiskt.
Nykterhetssatsningen Blås Grönt och Chilla med PDOL är ett initiativ som Fredrik Nilsson framhåller som en viktig del av det moderna PDOL. "Det är något vi gärna lägger pengar på", säger han.
Allsången har blivit ett stående inslag på PDOL och lockar mycket folk varje år.
Tomas Öberg från Block 44 uppträdde på Chilla med PDOL 2017.
När han nu firar 10 år som festivalgeneral har PDOL växt in i sin nya kostym. Festivalen går runt och Fredrik Nilsson fortsätter att bygga på sitt koncept - en folkfest i Piteå för hela familjen. Han trivs i rollen och tycker om att se hur en yngre generation växer upp med en ny bild av PDOL.
– Jag fick barn 2016 och min dotter har ju växt upp med en annan bild av PDOL än jag har. Hon kommer inte att minnas "det gamla PDOL". Hon kommer att minnas det vi gör i dag. Det tycker jag känns roligt. Mitt mål har alltid varit att PDOL ska bli hållbart och kunna leva vidare i 30 år till.
Själv trivs han fortfarande i rollen av festivalgeneral och säger att han kommer att fortsätta så länge han tycker det är roligt.
– Man kan inte göra det här på slentrian. Man måste driva det med hjärtat. Jag tycker det här är fantastiskt roligt och så länge jag tycker det är roligt vill jag fortsätta, säger han.
Fredrik Nilsson säger att han kommer att driva PDOL så länge han känner glädje och lust. "Det här måste drivas med hjärta", säger han.
