SCA Munksund
Piteås industrier befinner sig i förändring. Strävan efter en effektivare produktion i kombination med grön omställning och klimatanpassning ställer krav på både innovation och tunga investeringar. SCA i Munksund utvärderar just nu förutsättningarna för stora satsningar i både massafabriken och sågverket. Kostnaderna skulle uppgå till flera miljarder kronor och om planerna går igenom skulle det vara den största satsningen SCA gör i Munksund sedan 1960-talet. Smurfit å sin sida har just slagits ihop med industrikoncernen Westrock och även här planerar man för framtida miljardinvesteringar i fabriken i Piteå.
En gemensam faktor för utvecklingen på både SCA och det nu sammanslagna Smurfit Westrock hänger ihop med Piteälven. Under hela skogsindustrins framväxt har älven varit viktig som transportled för Piteås tunga industrier. Både Smurfit Westrock och SCA har egna hamnar och under åren har både massa- och sågverksindustrin använt farleden för att föra in råvaror samt skeppa ut sina färdiga produkter på havet.
Under de senaste 50 åren har olika faktorer gjort att användningen av älven som farled försvårats. Landhöjningen i kombination med flottningens avveckling under slutet av 70-talet har gjort att älven blivit allt grundare. I samband med bygget av djuphavshamnen har allt större delar av Piteås sjönära transporter hänvisats till Haraholmen. Detta i kombination med att båtarna blivit allt större har gjort älven alltmer svåranvänd som industriell farled. Nu vill flera av Piteås tyngsta industrier ta ett nytag i Piteälven och muddra den för tyngre båttrafik.
– En betydande del av vår försörjning av massaved tar vi själva in i den hamn vi har på fabriksområdet. Där är vi beroende av en fungerande farled till vår hamn. Där ser vi både ett framtida behov och till viss del ett behov även nu av att den rustas upp och breddas för att ta in större båtar. Det handlar dels om en muddring och troligen en uträtning av farleden för lättare passage genom Pitsundet och strax efter detta uppströms, säger Jens Riglert, fabrikschef på SCA:s pappersbruk i Munksund.
SCA Munksund
SCA Munksund
PT träffar SCA:s fabrikschef Jens Riglert och sågverkschefen Peter Nilsson. De berättar att flera förarbeten just nu pågår för att utreda lämpligheten i de satsningar SCA:s centrala ledning vill göra på orten. Målet är att utöka produktionen i både sågverket och pappersbruket med totalt 25 procent från dagens nivå. I pappersbrukets fall handlar det om cirka 90 000 ton kraftliner per år. Peter Nilsson ser inga förutsättningar att vänta på en eventuell lösning med en nydragen Norrbotniabana. Istället är det farleden i älven som kan husera de ökade volymerna utan att för den sakens skull markant öka antalet lastbilstransporter i Piteå.
– Att vänta på Norrbotniabanan är egentligen inget alternativ. Börjar man bygga i dag är den 15 år bort. Att börja ta mer gods via Haraholmen innebär att vi kommer behöva köra väldigt många lastbilar. Det skulle också bli både dyrare och sämre för miljön. Därför är frågan kring farleden i älven väldigt viktig. Det är en fråga som inte bara är av vikt för oss på SCA. Det kan påverka hela trafiksituationen i centrala Piteå, säger han.
Sågverkschefen Peter Nilsson och fabrikschefen Jens Riglert vill se en muddring av farleden in till SCA Munksund. Annars kan den planerade mångmiljardinvesteringen vara hotad. Nu krokar SCA arm med Smurfit Westrock och Sveaskog för att arbeta fram en lösning. (Arkivbild)
SCA Munksund och Smurfit Westrock tillhör Piteås största arbetsgivare. Nu ser de båda industrierna ett behov av att muddra farleden in till Piteå för att möjliggöra tyngre industriella transporter med båt.
Hundratusentals lastbilar i Piteå
Farleden i Piteälven har genomgått flera förändringar under de drygt 200 år den använts för industriellt bruk. Armarna i Pitsund byggdes 1825 och Munksundet muddrades 1895. 1930 muddrades farleden till 8,3 meters djup och 1978 muddrades den återigen, då ner till 8,4 meter. Ett år senare byggdes hamnen i Haraholmen ut. Då fraktfartygen blivit allt större över tid har muddringen av farleden inte hängt med och i dag lägger de större fartygen därför an vid Haraholmen.
En historisk episod kan tjäna som jämförelse. År 1957 anlöpte det 12 500 ton tunga fartyget "m/f Kina" till massakajen i Skuthamn. I dag, nästan 70 år senare, är begränsningen för samma hamn 4 500 ton. I Sandholmen, den hamn som i dag används av Smurfit Westrock, är begränsningen 3 000 ton. Ulf Aili, vd på Smurfit Westrock i Piteå, säger att de senaste årens ökade råvarupriser kräver större fokus på kostnadseffektivisering om industrin i Piteå ska kunna fortsätta vara konkurrenskraftig.
Under natten mot torsdagen den 6 juni 1957 anlade den danska farttyget "m/f Kina" massahamnen i Skuthamn. Med sina 12500 ton är det än i dag ett av de största fartyg som någonsin använt farleden i Piteälven.
– De som beslutar i vår koncern sitter på Irland och i Amsterdam. Varje fabrik slåss för sin egen överlevnad. Som det ser ut på råvarumarknaden i dag så har vi höga priser på ved, mycket högre än för bara två år sedan. Våra systerbruk betalar mindre och vi i Piteå måste därför få ner våra kostnader för den ved vi tar in. Här skulle tillgång till båttransporter hjälpa. Det skulle också göra att vi får bort mellanledet med lastbilar från Haraholmen, säger han.
Ulf Aili, vd, Smurfit Westrock Piteå.
Stefan Merum, råvaruchef på Smurfit Westrock i Piteå, säger att begränsningarna i dag utgör ett hinder för fabrikens råvaruförsörjning.
– Älven är för grund, vi har för låg draft (mått på hur djupt ett skepp går, reds.anm.). Vi på Smurfit Westrock fick in båtar på 5 000–6 000 ton under 70-talet men vi har aldrig i närtid kunnat gå på båt hela vägen till bruket, utan våra båtar gått in till Sandholmen, en kaj som byggdes för sju år sedan. Vi skulle dock behöva kunna ta upp båtar ändå upp till fabriken och också kunna ta in väsentligen större båtar för att trygga vår råvaruförsörjning samt hålla nere kostnaden.
Stefan Merum, råvaruchef på Smurfit Westrock i Piteå.
Smurfit Westrock planerar för framtida investeringar i fabriken i Piteå och ser stora fördelar med att ha en farled som klarar av råvarutransporter direkt till fabriken i centrala Piteå.
SCA befinner sig närmare älvens utlopp, vilket i kombination med tidigare muddringar gör att kajen i Munksund kan ta emot större båtar än Smurfit Westrocks hamn på Sandholmen. Även SCA har dock problem med att älvens djup i kombination med andra restriktioner gör farleden svåranvänd för båttransport. Mikael Sundelin, avdelningschef verksamhetsutveckling på SCA Munksund, säger att de försämrade transportegenskaperna i Piteälven kontrasterar mot en utveckling där industriella fraktbåtar blivit allt större.
– Storleken på båtarna har i snitt fördubblats under de senaste 20 åren. Vi ser en liknande utveckling för lastbil och järnväg. Många av de båtar som trafikerar farlederna i dag börjar bli gamla och kommer att behöva bytas ut, och då är det bara större båtar som finns att tillgå för inköp. Det blir ett problem om farleden inte är tjänlig för så stora båtar.
Utvecklingen har gjort att även SCA tvingas leda större båttransporter till Haraholmen. Detta leder i sin tur till en kraftig ökning av vägburna lastbilstransporter.
– Vi har en kaj på fabriksområde men i dag hamnar många båtar även för oss ute på Haraholmen på grund av alla restriktioner. En båt ersätter hundra lastbilar. Man ersätter väldigt många landburna transporter med en enda båt. Det minskar också trycket på väghållning, buller, trafik och liknande faktorer, säger Mikael Sundelin.
Mikael Sundelin, avdelningschef verksamhetsutveckling SCA
Då en enda båts lastkapacitet motsvarar mellan 100-200 lastbilar sätter detta stort tryck på Piteås vägtrafik. Till Smurfit Westrock ankommer i dag runt 50 000 lastbilar per år med råvara, varav 9 500 kommer från Haraholmen och således passerar centrala Piteå. Varor ut från fabriken motsvarar ytterligare 14 000 lastbilar. Av fabrikens totala produktion på cirka 700 000 ton kraftliner körs 550 000 ton på lastbil genom Piteå. Då varje lastbil kör totalt två vändor, en med last och en utan för att ta sig tillbaka, handlar det om cirka 130 000 lastbilsturer per år i Piteå bara för Smurfit Westrocks räkning. Räknar vi med SCA:s sågverk och pappersbruk i Munksund tillkommer ytterligare cirka 70 000 lastbilsturer i och omkring Piteå. Peter Nilsson på SCA säger att en upprustning av farleden är viktig för att hålla nere mängden lastbilstransporter som just nu belastar Piteås trafik.
– Farleden i älven är ett sätt att inte behöva öka mängden tung trafik till Haraholmen. Det finns andra företag och industrier som också vill kunna nyttja farleden och ta in transporter med båt. Om vi inte kan göra det kommer trafiksituationen bli än sämre i centrala Piteå, och det är det ingen som vill, säger han.
Farleden i Piteälven går under Pitsundsbron som under de senaste åren belagts med allt fler restriktioner. Ett problem enligt Mikael Sundelin på SCA. "I dag hamnar många båtar även för oss ute på Haraholmen på grund av alla restriktioner", säger han.
Miljarder kan stå på spel
För att få fokus på frågan har representanter från SCA och Smurfit Westrock tillsammans med andra intresserade parter initierat samtal med Piteå kommun. Med i diskussionerna finns Länsstyrelsen likväl som den statliga tungviktaren Sveaskog, som också önskar se en upprustning av farleden.
– Det här är viktiga kunder till oss. Vi vill kunna vara med i försörjningen till de industrier vi har i området. Det är en viktig resa för oss att vara med på. Det blir ett komplement till det lokala flödet av råvaror och skapar en större flexibilitet, säger Sophia Innala, kundansvarig på Sveaskog.
Den statliga skogsjätten Sveaskog är inkopplade i diskussionerna kring en upprustad farled och deltog under hösten i ett möte med Piteå kommun. Sophia Innala, kundansvarig, säger att både Smurfit Westrock och SCA är viktiga kunder till Sveaskog.
För SCA är frågan brännande aktuell. Från fabriken och sågverket i Munksund bedriver man just nu preliminära undersökningar som ska visa hur lämpliga massafabriken och sågverket är för att få de önskade miljardinvesteringarna. Frågan kring farleden skulle i detta sammanhang kunna komma att bli avgörande när SCA:s ledning centralt ska fatta sitt beslut.
Tror ni att SCA centralt kommer att klubba investeringen i Munksund om inte frågan om farleden är utredd?
– Det är svårt att spekulera i, säger Jens Riglert.
– Det här är en fråga vi inte vill förekomma svaret i. Vi vet inte om det blir en deal breaker, men en bra farled är viktig för att industrin i Piteå ska fortsätta vara konkurrenskraftig, fortsätter sågverkschefen Peter Nilsson.
Även Smurfit Westrock hoppas på att locka stora investeringar i fabriken i Piteå. Liksom sina konkurrenter på SCA i Munksund ser Stefan Merum att frågan kring farleden är viktig.
– Den är oerhörd viktig för oss. Om vi ska få nya och stora investeringar hit så är farleden väldigt viktig, säger han.
Oklart vem som ska betala
Nu väntar fortsatta utredningar för att undersöka hur behovet i farleden ser ut. I dag finns inga färdiga uppgifter om vad en muddring skulle kunna kosta, och varken Stefan Merum, Jens Riglert eller Peter Nilsson vill i dag gå in närmare på vem man tänker sig ska finansiera projektet.
– Den här typen av satsningar är inte bara till nytta för kommunen och för industriföretagen, utan det kan handla om större intressen som gör att det blir en nationell angelägenhet. Men utredningen måste fortgå innan vi kan säga mer, säger Peter Nilsson.
– Tanken är att ta detta vidare till de som har beslutanderätt. Det handlar om länsstyrelsen, departement och regering för att få till ett sådant beslut. Först måste vi däremot komma igång med undersökningen kring vad som behövs och vad som behöver göras, säger Stefan Merum.
Smurfit Westrock.
