Att familjen bor granne med kinesisk vindkraft var inget som Frida Hedqvist visste om innan PT:s besök. Familjen trivs bra i Yttersta och snart blir fyraårige Lucas storebror.
Legobitarna rasslar när Frida Hedqvist gör plats på bordet i det stora lantköket i Yttersta. Kulan på magen gömmer en efterlängtad lillebror till Lucas, fyra år.
– Det finns många barn i byn men Lucas är nog yngst, berättar Frida Hedqvist, medan hon häller upp väldoftande bryggkaffe.
Sambon sover på övervåningen. Under natten har han plogat vägen, ända bort till Korsträsk. En väg som de senaste åren har burit många, långa transporter med delar till den enorma vindkraftsparken i Markbygden.
– Nu är det nästan ingen trafik, noterar Frida Hedqvist.
"Jag är nog för dåligt insatt för att ha någon riktigt åsikt", säger Frida Hedqvist om de kinesiska uppköpen av vindkraft i Sverige.
Läget och den stora fina tomten var det som fick paret att slå till på gården för fem år sedan. Att ha vindkraftverk som snurrar precis bakom trädtopparna var, och är fortfarande, en icke-fråga.
– Vi tänker aldrig på dem. Utom ibland när man kommer hem och det är mörkt. Det lyser ju ganska mycket av dem, då är det som lite fint, säger den blivande tvåbarnsmamman som till vardags arbetar som elektriker.
Fyraårige Lucas stortrivs på gården i Yttersta. För familjen Hedqvist/Nilsson är vindkraftverken en naturlig del av landskapet.
Den nya sidenvägen
På andra sidan Lillpiteälven driver vinden långsamt de enorma rotorbladen. På andra sidan jorden styr president Xi Jinping sitt land med järnhand. Helena Löfgren, analytiker vid Utrikespolitiska institutets Kinacentrum, följer utvecklingen.
– Sedan Xi Jinping kom till makten 2012 har Kina blivit mer auktoritärt. Ekonomin har också blivit mer politiskt styrd, säger hon.
År 2013 lanserar Xi Jinping vad som ska bli ett av världshistoriens största infrastruktur- och investeringsprojekt – Belt and Road Initiative, på svenska kallat Den nya sidenvägen. Sedan dess har hundratals miljarder dollar investerats i vägar, järnvägar, hamnar och energiutvinning runt om i världen.
Kinas ekonomi har blivit mer politiskt styrd under Xi Jinpings auktoritära styre. Satsningen på Den nya sidenvägen är en hörnpelare i landets utrikespolitik.
– Kina vill ha strategisk tillgång till resurser och elproduktion globalt. Sedan är det också helt klart att det handlar om att få politiskt inflytande, framför allt i utvecklingsvärlden. Många länder där har blivit beroende av Kina, som kan påverka dem att rösta på ett visst sätt i exempelvis FN, säger Oscar Almén vid Totalförsvarets forskningsinstitut.
Oscar Almén, Totalförsvarets forskningsinstitut
Investeringarna i väst har också ett annat viktigt syfte.
– Man vill komma åt högteknologi för att förstärka den egna kapaciteten, säger Oscar Almén.
Affärerna
Hösten 2003 upptäckte meteorologer vid Uppsala universitet att det blåser bra i Markbygden. Området pekades ut som en bra plats för vindkraft. Samtidigt hade tyska vindkraftsprojektören Wolfgang Kropp fått upp ögonen för norra Sverige.
Wolfgang Kropp, grundare och vd för Svevind Energy Group, som under året sålt sin svenska verksamhet till Statkraft och nu fokuserar på vätgasprojektet Hyrasia one i Kazakstan.
Tillsammans med affärspartnern Wolfgang Degelman och svenska Mikael Kyrk, bildade han Svevindgruppen. Våren 2010 fick dotterbolaget Markbygden vind, delvis ägt av tyska Enercon, regeringens tillstånd att bygga 1 101 vindkraftverk i Markbygden. Under 2012 och 2013 sålde Svevind rättigheterna till Skogberget och Ersträsk – de första delprojekten i Markbygdens etapp ett.
I augusti 2017 påbörjades bygget av den tredje delen i etapp ett – Markbygden ETT. I november samma år sålde Svevind bolaget till General Electric, GE, och Green Investment Group. Finansiering säkrades bland annat genom ett 19-årigt leveransavtal med ett dotterbolag till Norsk hydro.
Endast ett halvår senare köper kinesiska CGN hela Green Investment Groups innehav, plus 25 procent av General Electric. Våren 2020 får parken sin nuvarande ägarstruktur, när General Electric säljer sin kvarvarande del till BNR Infrastructure Co-Investment Ltd. Bolaget ägs gemensamt av General Electric och kinesiska Silk Road Fund, som uttryckligen ska främja investeringar längs Den nya sidenvägen.
USA:s president Donald Trump pratar med kinas president Xi Jinping vid ett besök i Peking den 9 november 2017. I samband med besöket offentliggörs General Electrics nya samarbete med Silk Road Fund.
Visste inget
Stefan Lundmark trycker på en knapp och kaffemaskinen brummar igång i det tomma lunchrummet på våning två i Piteås stadshus. Mellan 2010 och 2021 hade han en fjärdedels tjänst som nationell vindkraftsamordnare, med uppdrag att lotsa fram större vindkraftsprojekt i norra Sverige.
Som nationell vindkraftssamordnare fungerade Stefan Lundmark som en brygga mellan vindkraftsföretagen och svenska myndigheter.
Trots att han i början jobbade tätt mot Svevind, säger Stefan Lundmark att han inget visste om försäljningen av Markbygden ETT.
– Det är en företagsfråga som jag vet lika lite om som om till exempel Kappa, Sunpine eller Lindbäcks skulle förhandla om att säljas, säger han.
Även om Piteå kommun känt till affärerna, hade man inte kunnat påverka dem enligt Stefan Lundmark.
CGN äger 179 vindkraftverk i Markbygden.
– Ett enda vindkraftverk kostar lika mycket som en ny ishall eller en ny fotbollsarena. För att kunna påverka det här måste man köpa eller äga parken. Jag kan inte fantisera om vem annars än svenska staten, eller någon av våra största kraftproducenter, som hade kunnat göra det.
Jag hade absolut hellre sett ett svenskt eller europeiskt ägande
Stefan Lundmark
Tidigare nationell vindkraftssamordnare
Vi har förflyttat oss in på kontoret. Stefan Lundmark, numera kommunal utvecklingsstrateg på heltid, måttar med pekfingrarna i luften:
– Allt är ett snöre. Man kan inte vara hysterisk över allting men man kan inte heller vara hur naiv som helst. Man ska givetvis inte stänga dörren till alla utländska investeringar men man ska vara på sin vakt, särskilt när det gäller vissa länder. Jag hade absolut hellre sett ett svenskt eller europeiskt ägande av hela Markbygden säger han.
Har Sverige varit naivt?
– Naiv kanske är ett starkt ord men om staten hade haft vilja, ambition och ekonomi att låta till exempel Vattenfall köpa hela eller delar av Markbygden så hade man kunnat göra det. Det har man inte gjort, säger Stefan Lundmark.
Råbäckens transformatorstation är Sveriges största anslutningspunkt till stamnätet.
Stefan Lundmark konstaterar att omvärldsläget har försämrats på bara några år. Han säger det tankfullt, avslutar med ett skratt, men i blicken finns något bekymrat:
– Vi har ett system, en lagstiftning, ett samhälle i Sverige som är uppbyggt på att människan är god. Då fungerar det ju bra. Men när då världen inte är lika god längre?
Hotet
Säkerhetspolisen, Säpo, har bråda dagar. Det är inte bara Ryssland som utgör ett hot mot Sverige. Även Kina och Iran utgör omfattande säkerhetshot. De tre staterna samverkar också i högre grad än tidigare. För Kinas del är målet att säkra regimens fortlevnad och att etablera sig som en global stormakt. Då är svensk teknik och forskning högintressant.
Rysslands president Vladimir Putin och Kinas president Xi Jinping enas i kampen mot den USA-ledda världsordningen.
– I Sverige finns det fortfarande en relativt utbredd okunskap om det kinesiska hotet, vilket i sig utgör en stor sårbarhet. Detta gör svenskar i alla samhällsfunktioner och svenska företag sårbara för kinesisk påverkan och inflytande samt för inhämtning, säger Henrik Edwinsson, senior analytiker vid Säkerhetspolisen.
I Sverige finns fortfarande en relativt utbredd okunskap om det kinesiska hotet, vilket i sig utgör en stor sårbarhet
Henrik Edwinsson
Senior analytiker, Säkerhetspolisen
Militärens underrättelsetjänst, Must, skriver i sin senaste årsrapport att Kina allt oftare använder “sin ekonomiska, politiska och militära makt för att utöva kraftfulla påtryckningar, både i Kina och utomlands. En central aspekt är Kinas unikt nära sammankoppling mellan civilt och militärt samt mellan statligt och kommersiellt. Kina kan således använda alla samhällets resurser för att nå statliga målsättningar. Enligt Kinas nationella underrättelselag är dessutom alla personer som har ett kinesiskt pass, oberoende av vilket land de bor i, skyldiga att bistå underrättelsetjänsterna med information”.
Uppvaknandet
Säkerhetsläget för Sverige är det allvarligaste sedan andra världskriget. Daniel Jonsson, forskningsledare inom energi vid Totalförsvarets forskningsinstitut, beskriver ett slags yrvaket uppvaknande.
– På 80-talet var de flesta företag, om inte alla, svenska bolag som i många fall också ägdes av staten, exempelvis Vattenfall. Sedan går vi in i en tid då man kanske inte funderar så mycket på det här med fientliga hot från andra stater, samtidigt som energimarknaden ändrar karaktär helt och hållet under 90- och 00-talet.
Daniel Jonsson, forskningsledare inom energi vid Totalförsvarets forskningsinstitut
Daniel Jonsson beskriver hur kinesiska och västerländska företag tävlar på skilda villkor på de numera öppna energimarknaderna i Sverige och EU.
– Om företagen i väst agerar på en marknad utomlands så gör man det på rena affärsmässiga grunder. Är du uppbackad av den kinesiska staten så kan du slå dig in på marknader fastän det synbart är en förlustaffär.
Ett armlängds avstånd mellan politik och företagande som finns i väst, saknas i Kina.
– I Sverige ter det sig ganska otroligt att staten skulle beordra svenska företag utomlands att gå emot sina vinstintressen och låta sig användas som ett politiskt verktyg. Det är snarast en självklarhet för ett kinesiskt företag. Om den ordern skulle komma, då följer man den, säger Daniel Jonsson.
Han menar att kinesiska företag som etablerar sig i Sverige kan ha ett mångbottnat syfte.
– På kort sikt handlar det naturligtvis om att tjäna pengar, helt legitimt. Men ägandet blir ju också ett möjligt redskap för kinesiska staten. Det är det som gör Kina så svåra, att man å ena sidan etablerar sig här på rent affärsmässiga grunder, å andra sidan också skapar ett beroende och ett inflytande som skulle kunna användas politiskt.
TWh ointressant
År 2021 producerade landbaserad vindkraft i Sverige 25,8 TWh el. Av det stod CGN:s sju vindkraftparker för 4,1 TWh, ungefär 16 procent.
Man kan ha en väldigt liten roll som aktör, men om man skulle orsaka ett avbrott så kan det få stora konsekvenser
Daniel Jonsson
Forskningsledare inom energi vid Totalförsvarets forskningsinstitut
– Den landbaserade vindkraften utgör i dagsläget en mindre del av den svenska energimixen. Det behöver inte vara så farligt, kan man ju tänka då. Men det är egentligen inte så intressant hur stor del av produktionen det handlar om, utan det är mer det att man finns där på plats, man har ett inflytande, säger Daniel Jonsson.
Det speciella med el, resonerar han, är att produktion och konsumtion hela tiden måste balanseras.
– Man kan ha en väldigt liten roll som aktör, men om man skulle orsaka ett avbrott så kan det få stora konsekvenser.
Lucas Hedqvist roar sig kungligt hemma på gården i Yttersta. Att kraftverken på andra sidan Lillpiteälven ägs av kinesiska staten, via bolaget CGN, kom som en nyhet för mamma Frida Hedqvist.
Mot en mulen himmel utanför Yttersta, roterar vingarna långsamt. Nästan ohörbart.
– Vi har älven som porlar här hela tiden när den inte är frusen. Vingarna låter ungefär som älven, så det är inget vi tänker på, säger Frida Hedqvist, medan fyraåringen roar sig kungligt i den nyfallna snön.
Vilka bolag som äger vindkraftsparken har hon ingen aning om. Det har egentligen aldrig varit särskilt intressant.
– Där litar jag på att de “högre upp” har koll på vem som bör och inte bör äga elproduktion, säger Frida Hedqvist.
"Jag vet inte vem som bestämmer vad, men jag hoppas att de som gör det har koll på vem som bör äga eller inte äga elproduktion", säger Frida Hedqvist.
Piteå-Tidningen har sökt företrädare för CGN och General Electric.
CGN Europe Energy
Grundades 2014, som ett dotterbolag till statliga kinesiska kärnkraftsjätten China General Nuclear Power Group, CGN. Sedan dess har CGNEE investerat motsvarande över 34 miljarder kronor, i vind- och solkraftsanläggningar i Europa och Afrika.
Bolagets svenska verksamhet ligger under CGNEE Sweden Holding AB, som år 2022 hade en balansomslutning på motsvarande nästan 9 miljarder kronor. Resultat efter finansiella poster landade på minus 84 miljoner kronor.
I Sverige äger CGN 80 procent av vindkraftsparkerna Valhalla (Åmot-Lingbo och Tönsen), Kråktorpet, Nylandsbergen, Högkölen och Lehtirova, tillsammans med brittiska Hermes Infrastructure som har resterande 20 procent.
Verksamheten i Markbygden, med 179 kraftverk under bolaget Markbygden Ett AB, äger CGN tillsammans med BNR Infrastructure Co-Investment Ltd, som i sin tur ägs av General Electric och kinesiska Silk Road Fund.
Ungefär samtidigt som investeringen i Markbygden hamnade CGN på USA:s "svarta lista" över bolag som amerikanska företag förbjuds att handla med. Enligt USA ska bolaget ha stulit amerikansk kärnteknik för militärt bruk.
I november ansökte Markbygden Ett AB om företagsrekonstruktion för att komma ifrån ett 19-årigt leveransavtal avsett att förse Norsk hydros aluminiumproduktion med grön el.
