I halvtid hade Lillpite halkat efter med tre bollar, en lucka som man aldrig förmådde täppa igen i den andra halvleken. I stället växte alltså avståndet, till slut till hela åtta bollar.
– Vi sätter inte lägena, det är därför. Om vi hade satt dem hade det blivit minst lika, eller så hade vi kanske vunnit. Vi bränner för mycket framåt.
Med ordinarie målvakten sjuk fick Nadja Backman ta klivet in mellan stolparna. Utespelaren var ändå ganska lättövertalad.
– Hon var nästan den enda som kunde tänka sig att ställa upp och ta den platsen. Hon har inte tränat något målvaktsspel men gjorde det bra ändå, berömde Sanna Karlsson och underströk återigen att det var i offensiven det brast, inte i försvaret eller målvaktsspelet.
Johanna Wiklund, utflyttad till Umeå sedan ett par år tillbaka, var också tillbaka i Lillpitetröjan.
– Vi har lite kontakt med henne när vi spelar matcherna i Umeå, och även om hon är hemma i Piteå någon gång. Hon är ett tillskott. Det var bra att vi fick med henne.
Men några poäng räckte det alltså inte till ändå borta mot Sävar. Lillpite tappar mark i tabellen, men har å andra sidan spelat färre matcher än alla lag utom Nordmaling.
För tillfället återfinns man på åttonde plats. Nästa onsdag finns dock goda chanser till seger när nästjumbon Bodens BK står för motståndet borta.
– Det är en jämn tabell, men absolut vi vill ju klättra uppåt från vi är nu. Förhoppningsvis är alla hela då, säger Sanna Karlsson.