Elvira Öberg tog plats i världscuplaget direkt till den första tävlingshelgen i Östersund. Sedan dess så har hon varit bofast där. Precis som nästan allt annat i världen så drabbades också skidskyttet av en säsong stängd i förtid.
– Det blev lite hastigt avslut, men det är så klart att jag respekterar det, säger Elvira Öberg.
Innan säsongens stängdes definitivt så hann skidskyttarna med två helger där arrangörerna tvingades stänga ute publiken.
Hur var det att tävla utan publik?
– Det var väldigt speciellt att tävla utan publik i Nove Mesto, men ändå inte så konstigt som man kan tro, säger Öberg innan hon fortsätter:
– Jag har antagligen kört fler tävlingar utan publik än med, skrattar hon.
När undertecknad får tag i stjärnskottet så har hon precis kommit hem till Östersund efter en fjälltur.
– Det gäller att passa på när man är ledig, säger Öberg.
Öberg som fortfarande är junior har under säsongen visat att hon är värdig sin plats i landslaget.
– Den är långt över vad jag hade förväntat mig. Även om säsongen hade tagit slut efter Östersund så hade jag varit nöjd, säger Elvira Öberg och skrattar.
Hur viktigt var det att få en bra start?
– Jag fick ju visa och känna själv vilken kapacitet jag har. Det blev ett skönt lugn efter Östersund och jag kände att jag inte hade något mer att bevisa.
Under säsongen så tog hon världscuppoäng i nästan alla lopp hon ställde upp i. Det var endast i två av loppen som hon inte nådde poängplats.
Finns det något under säsongen som du är förvånad eller överraskad över?
– Ganska mycket, jag hade inga förhoppningar om att det skulle gå så här bra. Att jag har klarat av att vara så jämn som jag har varit under säsongen var verkligen inget jag hade förväntat mig.
Säsongen innebar också att hon precis som sin storasyster Hanna Öberg tog hem priset "Årets Nykomling" i världscupen.
– Det var roligt att få avsluta säsongen med det.
Vad avgör vem som får priset?
– Den går till den nya skidskytten som under säsongen tagit flest världscuppoäng.
Det mest minnesvärda under säsongen hittar Elvira Öberg redan under den första tävlingshelgen.
– Jag minns nog stafetten i Östersund bäst. Det var häftigt att bara bli uttagen och sen hur min sträcka utvecklade sig.
Det var Linn Persson som växlade över till Elvira Öberg som gick ut på den andra sträckan på en tredje plats, men när det var Öbergs tur att växla över till Mona Brorsson så var Sverige i ledningen 5,5 sekunder före Frankrike.
– Det var häftigt att visa för sig själv att jag kunde förvalta läget, säger Öberg.
Sverige hamnade till slut på tredje plats i den stafetten.
Kring julhelgerna så dök det upp ett intressant problem för jättetalangen. Hon hade under säsongen haft junior-VM som det stora målet, men helt plötsligt så var hon aktuell för sitt första seniormästerskap.
Hur svårt var valet mellan vilket VM du skulle satsa på?
– Det var inget större snack om saken att jag skulle ta en plats, men det var ändå lite konstigt. Jag hade haft junior-VM som målet, men jag bestämde mig ganska tidigt för det stora VM:et.
– Det var redan innan jul som jag pratade med förbundskaptenen, men inget var helt bestämt då.
Vad händer nu?
– Det blir väl att ta det lite lugnt. Vi kommer också åka hem (Piteå) och sedan till stugan i Ammarnäs. Det blir väl att hålla sig i fjällen under våren.