När Charlotte Kalla reste till världscuptävlingarna i Lillehammer förra veckan så var det med välpackad väska. Det dröjer nästan sex veckor innan hon återser hemmet i Sundsvall.
Stora delar av turnétiden tillbringas på hög höjd. Tio dagar runt helgens världscuplopp i Davos, runt 1 600 meter över havet, följs av lika lång tid uppe i Livigno, den italienska alpplatån på 1 800 meters höjd och mer.
Och det är där julen ska firas.
– Jag har ju inte alltid varit hemma i Tärendö och firat jul, men det här blir första gången utomlands. Det blir spännande, säger hon till TT.
Många vid julbordet
Och även om det är långt hemifrån så behöver hon inte känna sig ensam. Flera landslagskompisar, Stina Nilsson, Ida Ingemarsdotter, Marcus Hellner, samt Anna Haag och Emil Jönsson, har samma höjdarplaner – och Kallas mamma Lena och systrarna Cecilia och Christelle reser till Livigno för att fira jul med Charlotte.
– Jag har aldrig ätit ett italienskt julbord. Ett norskt julbord fick vi i Lillehammer, det var mycket fisk men en del är ganska likt det svenska.
Maten i all ära, men strax efter det annorlunda julfirandet väntar Tour de Ski med start i Lenzerheide, Schweiz, på nyårsdagen.
– Mitt upplägg beror ganska mycket på att de tre första tävlingarna i Lenzerheide går på mellanhöjd. Jag insåg att det blir mest lugn och ro och färre resdagar om jag stannar här nere under julen.
Först väntar dock Davos, med 15 krävande fristilskilometer i tunn luft. Och fristilssprint dagen efter.
För två år sedan var Kalla trea på samma distans i Davos. Och 2009 kom hon tvåa på 10 kilometer fritt, favoritdistansen.
– En ryska vann, minns Kalla. Det var inför Vancouver-OS.
– Jag gillar Davos. Det är en bra bana, det gäller att vara alert hela tiden.
Har tänkt om
Kalla har på sina elva världscuptävlingar den här säsongen varit på pallen två gånger. Efter andraplatsen på 5 kilometer fristil i minitourpremiären i Ruka var hon bister över att avståndet till Therese Johaug var 17 sekunder.
Det loppet har hon omvärderat.
– Jag är väldigt nöjd med det. Jag hängde upp mig för mycket på avståndet till Therese då. Jag hade nog rusat med i förhoppningarna att det skulle vara en jämn kamp mellan mig och Johaug, fast jag visste att hon på papperet är den starkare.
– Jag förstår att duellen är viktig för sporten och hoppades kanske kunna leverera lite mer. Det var inte rättvist mot mig själv för det var ett bra lopp.
– Och jag känner att det finns mer att plocka fram.
Nästa chans kommer på lördag. I ett tufft 15-kilometerslopp.. (Davos, TT: utsände)