Norsk dominans, återigen. Och hur många som än stirrar sig blind på det så vill jag påminna om något jag skrivit om förut. Att toppform och konstant prestation aldrig sitter i alltför länge. Vilket betyder att om de nu är i sådant slag som det verkar så kan det bli tufft att hitta samma till då det verkligen gäller i Falun, om 2,5 månad. För så är det, det är då det verkligen gäller.
Men vi är där vi är just nu och en minitour i Lillehammer har just avslutats, tre tävlingar med sprint 5/10 km fristil följt av en jaktstart i klassisk stil på söndagen. Alltid en extra krydda med tre dagar på rad där åkarna på samma villkor ställs inför en komplex uppgift att inte bara försöka vinna men även minimera tapp i tid.
Det är inte svårt att urskilja vilka åkare som besitter en hög lägsta nivå och tål den belastning det verkligen är. Att tömma sig på glykogen och bränna på det anaeroba systemet för att sedan kunna återställa det till dagen efter. Eller i alla fall så gott det går.
Det kräver sina år och erfarenhet. Så är det bara.
Framförallt när det börjar rulla på med tävlingar var och varannan helg nu. Just nu sker det inte alltför mycket träning utan det är detta som är fokus nu, att tävla sig i form och få hårdheten och lära kroppen hämta hem allt arbete snabbare.
Vi hade förutom Charlotte Kalla även Sofia Henriksson som representerade Piteå Elit i helgen. Hon gjorde som känt en fantastisk helg i Bruksvallarna och fick chansen i finska Ruka direkt efter. Hon gjorde ett väldigt stabilt lopp där då hon tog fina världscuppoäng som tolva. I helgen var det lite tyngre vilket är fullt naturligt. Placeringar lite längre bak i resultatlistan.
Otroligt bra och credits till landslagsledningen som lät henne köra två helger i landslagsdräkten. Det kommer ge resultat i framtiden, på tal om erfarenhet och så vidare.
Charlotte ja, hon visar på vad jag menar med hög lägsta nivå. Det glimrar inte i åkningen ännu, det finns mer att hämta ur. Hon berättade att hon såklart siktade på pallen i jaktstarten men var inte i närheten av norskorna. Men en fjärde plats fick hon med sig.
Calle Halfvarsson var annars svenska intressanta ämnet med häng på en pallplats men blev 6:a efter ett stabilt jaktstartslopp.
Fortfarande Johan Olsson sjuk, tillika Marcus Hellner nu med. Vi får se hur det blir nästa helg i Davos då en 3 mil står på schemat. Bra genomkörare inför Tour de ski uttagningarna. Där det står många och knackar på dörren. Och landslagsledningen kommer få det hett om öronen med att göra dessa så rättvisa och trovärdiga som möjligt.
Fick tackönskningar av en vän i landslaget härom helgen. Angående det med att göra det som man tror på, kan och vill. Att våga stå över vissa lopp. Det betydde mycket, i tankarna om att en dag stå där som tränare eller ledare. Jag har just nu så många idéer i träningsvärlden, så många timmar i fysiologi och anatomi böckerna. Det faktiska och det eget beprövade, mixat med större inblick där jag på något sätt kan kalla mig lite äldre än för fem år sedan.
På återhörande efter Davos och närmare Touren.