Efter två dagars grundskjutning låg hon åtta bland de sexton som gick vidare.
Sedan blev Lisa fyra i den första elimineringen där åtta gick vidare.
Två poäng fattades
I den andra utslagningen kom hon på femte plats och missade medaljskjutningen, dit de fyra bästa gick. Det fattades två poäng.
– Efter halva tävlingen hade jag bara tappat en poäng, sedan blev det några missar.
Södersten grämde sig förstås över den knappa missen.
– Fasen också, jag vill inte åka hem utan medalj sa jag till mina lagkompisar.
Chansen fanns i den avslutande lagtävlingen, där tre skyttar från varje land deltog.
– Poängen från grundskjutningen gällde för rank-ingen. Vi ställdes först mot Ryssland och den matchen vann vi ganska klart.
– Sedan väntade Italien i semifinalen. De sköt otroligt bra på hemmaplan så vi förlorade.
Bronsmatch
Sverige fick skjuta bronsmatch mot Österrike.
– Efter halva matchen var det jämnt, berättar Lisa.
Men svenskorna avslutade bäst och vann med 97–91.
– Otroligt skönt att vi lyckades ta en medalj. Mitt skyttet fungerade också bra i lagtävlingen. Om jag lyckats lika bra i den individuella tävlingen kunde det ha räckt riktigt långt.
Men det tog lite tid att vänja sig vid terrängen.
– Målen är desamma. Men terrängen är helt annan än den vi är vana vid. Därför har hemmaskyttarna en stor fördel. När VM gick i Österrike för två år sedan lyckades deras skyttar mycket bra. Nu var det tre italienskor bland de fyra som sköt om medaljerna i min klass, compound.
VM och EM avgörs vartannat år. Nästa år, i september, är det EM i Tallin. Då är Lisa Södersten titelförsvarare.
Poliseskort
Lisa har ett ovanligt minne från VM på Sardinien.
– Från hotellet till tävlingsplatsen transporterades vi i polisbussar. Och före åkte polisbilar med blåljus och påslagna sirener. Hela arrangemanget höll också toppklass.
– Det var 25 grader varmt så det kändes konstigt att komma hem till snön.
Nu väntar några vilodagar för Piteås bågskyttestjärna.
– Fast det är snart dags att börja med grundträningen igen. För oss är det källaren i Pitholms sporthall som gäller.
Går det att hålla världsklass och träna där?
– Jo, det fungerar ganska bra. Vi har också bra samarbete med andra klubbar i Norrbotten så vi tränar ibland på Luleås fina anläggning.
Lisas sambo Lennart Nordsvahn var nära att ta en plats i VM-laget. Men han följde med som coach.
– Han var även coach för 16-åriga Jessica Nilsson som tog silver i klassen barebow. Så han åkte hem med silver och brons, säger Lisa Södersten.
Fast hennes brons räckte nog ändå för att vara bäst i familjen.
Träna hårt
Nu är målsättningen att försvara EM-guldet.
För Lisa är väl given i det svenska laget.
– Men det kommer många unga skyttar som är duktiga. Det är stimulerande, jag måste träna hårt för att hålla undan, säger hon.